Quantcast
Channel: Hbl.fi - Fonder och stiftelser
Viewing all 50 articles
Browse latest View live

HSS Media får 150 000 euro för webb-tv

$
0
0
HSS Media börjar sända lokala nyheter på webben i mitten av maj, rapporterar Svenska kulturfonden som stöder satsningen.

Kulturfonden har beviljat ett årligt stöd på 50 000 euro i tre års tid.

Nyhetssändningen ”Österbotten idag” startar i mitten av maj. Den består av en åtta minuters nyhetssändning som läggs ut kl 18 varje dag.

Innehållet produceras av HSS medias redaktioner i Karleby, Jakobstad, Vasa, Närpes och Kristinestad och består av videoklipp och telegramnyheter. Inslagen presenteras av en studiovärd.

Fonden har tidigare understött ett liknande projekt på Åland.


Mamma Mia får 200 000 av Konstsamfundet

$
0
0
Konstsamfundet stöder uppsättningen av Mamma Mia på Svenska teatern med 200 000 euro. Det uppgav samfundet i dag efter att styrelsen fattat beslut om vårens stipendieutdelning.
Totalt 225 institutioner och 49 enskilda får dela på Konstsamfundets utdelning på 1 075 100 euro i vår. Samfundet fick in 616 ansökningar och av dem beviljades 45 procent stipendier och understöd. Utöver Mamma Mia får även Konstfabriken Malaktas barnserie Varning för levande barn 123 000 euro och Pampas Productions dokumentärfilm Like a Rockstar 25 000 euro.– Det totala beloppet av stipendier och understöd under år 2013 kommer att vara på samma nivå som året innan, säger samfundet i ett pressmeddelande. Se hela listan över de beviljade bidragen här.   

Elfving vet hur man förvaltar 500 miljoner euro

$
0
0
Den nya stiftelselagen ska göra det lättare för stiftelserna att idka affärsverksamhet och svårare för ledningen att missbruka sin position. För Sigrid Jusélius stiftelse, en av landets största, duger den gamla lagen alldeles utmärkt.

Akseli Gallen-Kallelas målningar dominerar både Christian Elfvings arbetsrum och mötesrummet på högsta våningen i affärs- och kontorsfastigheten på Alexandersgatan i Helsingfors. Hela huset ägs av Sigrid Jusélius stiftelse, men Elfving och hans kolleger använder bara en handfull rum.

– Det står i stiftelseurkunden att vi ska vara sparsamma och humana. I dag har vi fem anställda, säger Elfving som har varit stiftelsens vd sedan 2007.

De värdefulla tavlorna hinner inte samla damm på kontoret eftersom de lånas ut till utställningar runt om i världen. Sigrid Jusélius stiftelse är dock inte känd för sitt konstinnehav utan som en av landets största stiftelser, som i mer än sextio år har spelat en viktig roll för den medicinska forskningen i Finland. I fjol delade man ut 14 miljoner euro, de minsta stipendierna rör sig runt 30 000 euro. För den stora allmänheten är och förblir stiftelsen okänd.

– Vi behöver inte marknadsföra oss och håller en låg profil, säger Elfving.

Närmaste kretsen växer

Den senaste tiden har turerna kring några andra stiftelser, Bensows och Nuorisosäätiö, fått desto mer uppmärksamhet. Och själva stiftelseformen är aktuellare än någonsin eftersom lagen från 1930-talet nu ska reformeras.

Arbetsgruppen som berett lagförslaget har snarare haft som uppgift att anpassa lagen till dagens värld än att hitta metoder för att förebygga missbruk. Detaljerna i förslaget är ännu inte offentliga, men enligt Hbl:s källor vill man bland annat utöka stiftelsernas möjligheter att idka affärsverksamhet samtidigt som revisorernas ansvar betonas.

Dessutom breddas definitionen av vem som hör till den närmaste kretsen. Det innebär att medel inte skulle kunna delas ut till samfund och bolag som personerna i stiftelsens ledning och personal har inflytande i. Gällande lag slår fast bara att man inte får låna medel till stiftelsens ledning eller deras närmaste släktingar, eller till stiftelsens anställda.

Stiftelser skiljer sig från föreningar och bolag eftersom de varken har medlemmar eller ägare som övervakar dem. Därför utgår lagstiftaren från att de som har makten över en stiftelse agerar i stiftelsens intresse – vilket är svårt att kontrollera oberoende av vad som står i lagen.

I en utredning som publicerades i fjol svarade hela 44 procent av stiftelserna som deltog i en förfrågan att det är styrelsen som tillsätter styrelsen. På sikt kan det leda till att insynen begränsas till små grupperingar. Alternativet är att ha en delegation eller att tillsätta styrelsen med hjälp av en utomstående part.

"Stiftelsevärlden har skadats"

På Sigrid Jusélius stiftelse uppstår det enligt Christian Elfving inga intressekonflikter. De sju styrelsemedlemmarna utses vart femte år av bland annat Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Styrelsen väljer varje år den medicinska sakkunnignämnden, som fattar beslut om vilka projekt och forskare som ska få understöd. Själv förvaltar Elfving tillgångarna enligt finansutskottets önskemål.

– De som spenderar pengar har inget att göra med hur pengarna genereras, och de som genererar pengarna kan inte påverka hur de används.

Av det årliga nettoresultatet läggs en femtedel till grundkapitalet. En buffertfond ser till att den aktiedominerade portföljen inte leder till ojämn utdelning.

– Allt detta hade grundaren tänkt ut.

För den egna stiftelsens del anser Elfving inte att lagen behöver revideras.

– Men det är bra att den ses över. Mer stringenta regler är ett krav från samhället. Vill man ha fler rapporter av oss, rapporterar vi mer.

Uppståndelsen kring Bensow och Nuorisosäätiö har enligt honom inte begränsat sig till de berörda stiftelserna.

– Det har varit verkligt tråkigt och oönskat, och skadat hela stiftelsevärlden. Det är bra att komma ihåg att det finns tre tusen stiftelser.

Ohållbart läge

Sedan snart tjugo år tillbaka är det Patent- och registerstyrelsen som sköter kontrollen av stiftelserna genom att gå igenom deras räkenskaper. Juha Viertola som är chef för förenings- och stiftelseregistret väntar med spänning på den nya lagen och vad den betyder för PRS. Dagsläget är enligt honom i det närmaste ohållbart. Stiftelserna betalar PRS 100 euro per år oberoende av storlek.

– PRS övriga verksamhet måste delvis finansiera tillsynen av stiftelserna.

Ökar man kontrollen blir det dyrare för stiftelserna, vilket har diskuterats i arbetsgruppen. Beträffande konkreta förändringar som föreslås finns förutsättningarna för att grunda en ny stiftelse. I dag ska man ha tillgångar för minst 25 000 euro, medan arbetsgruppen väntas föreslå att eurobeloppet slopas. I stället kommer man att förutsätta att en ny stiftelse har ekonomiska förutsättningar för att klara sig i tre år. De som vill testamentera sina tillgångar till en stiftelse får i allt högre grad överväga om det lönar sig att grunda en ny stiftelse eller stödja en existerande.

För att få grunda en stiftelse måste ändamålet vara nyttigt. Leder det ofta till tolkningsfrågor, Juha Viertola?

– Utgångspunkten är att ren affärsverksamhet inte kan betraktas som nyttig. Men det är inte många sådana ansökningar som dyker upp hos oss. Det grundas inte längre stiftelser vars syfte är att vårda barn eller äldre, vilket i praktiken är affärsverksamhet. Tvärtom är det sådana stiftelser som vill sluta.

Vem grundar stiftelser i dag?

– Staten, till exempel när Statens konstmuseum omvandlas. Det är svårt att ta fasta på några trender.

Tomteskog i Tjusterby blir fridlyst

$
0
0
BORGÅ. Under årens lopp har många Borgåbor donerat medel till Stiftelsen för naturarvet, som i vår har kunnat foga den första Borgåskogen till sin samling.


Den är en riktig sagoskog, skogsområdet på drygt fem hektar i Tjusterby som Stiftelsen för naturarvet har kommit över i vår.
– Den största delen har stått orörd åtminstone sedan efter kriget, säger Jari Tolin, aktiv inom Östra Nylands naturskyddsförening och den som har fungerat som en förbindande länk mellan de tidigare ägarna och stiftelsen.
– Någon gång på 1970-talet har man tagit så mycket virke här i utkanten av skogspartiet att man kunde bygga en liten stuga, och litet ved har man också tagit till vara, men i övrigt har den varit förskonad från det som i dag kallas effektiv skogsvård.
Inne i skogen är det lätt att röra sig. Alla träd är fullstora och höga och marken är täckt av mossa.
– Det kommer så litet ljus ner till marken att slyn inte klarar sig, säger Tolin. Många träd är över hundra år gamla, en del upp till tvåhundra år.
Skogen är också en tillflykt för en del sällsynta fåglar, som bivråk, duvhök, pärluggla. Lappuggla har man också sett flera gånger.
– Fågelbeståndet är inte så stort, men desto mer intressant, säger Tolin.
Skriande behov
Stiftelsen för naturarvet äger just nu 36 olika markområden runt om i Finland och för underhandlingar om fler hela tiden. Alla områden är eller blir fridlysta enligt naturskyddslagen.
– Här i Östnyland är det sällsynt med fridlysta områden, säger verksamhetsledare Anneli Jussila från Stiftelsen för naturarvet. Man kan rent av säga att det finns ett skriande behov av nya områden.
– Det här vårt nyaste tillskott, Tomteskog i Tjusterby, är ett så bra exempel på det vi letar efter, den här skogen är helt perfekt.
Stiftelsen skaffar sig skog på olika sätt.
– Några enstaka har vi fått som donationer, säger Jussila. De flesta köper vi, helst direkt av ägaren men det har hänt att vi har varit med om anbudstävlingar också.
Priset har rört sig allt mellan 2 000 och 13 000 euro per hektar.
– I norr är skogarna billigare och där äger vi också större sammanhängande områden, säger Jussila.
Detektivarbete
Att hitta de rätta skogarna och naturområdena är ett detektivarbete.
– Vi har många samarbetspartners, säger Jussila. Vi har skapat oss ett nätverk som känner till att vi är intresserade av gamla, orörda skogsområden. Men visst sitter vi och går igenom fastighetsförmedlarnas annonser också.
– Här har Jari Tolin gjort ett gott arbete, det är till stor del hans förtjänst att vi har kunnat köpa Tomteskog.
Skogens tidigare ägare, ett dödsbo, vill inte figurera i offentligheten. Tolin berättar att den ursprungliga ägaren inte alls var intresserad av att avverka i sin trollskog utan bara ville plocka svamp där.
– Arvingarna tyckte likadant och speciellt förskräckta blev de när de såg hur en del av grannskogen kalhöggs.
Tomteskog gränsar nu åt ena hållet mot ett gallringshygge och åt det andra mot ett kalhygge.
– Det här kunde vara ett lämpligt utflyktsmål för skolbarn som ska lära sig något om skillnaden på skog och skog och om skogsvård, säger Tolin.


 

Gymnasiernas nätsamarbete utan fondpengar

$
0
0
Tio gymnasier satsar på distanskurser på nätet, men kulturfonden skulle föredra att målgruppen var hela Svenskfinland.


– Ärendet bereds ännu, vi för underhandlingar, svarar Sonja Ollas-Airinen, projektombudsman för utbildning vid Svenska kulturfonden, på frågan om gymnasiernas nätprojekt Gnet kan vänta sig projektpengar i vår.
I vår blir det inga pengar och Ollas-Airinen kan inte ge besked om när ett beslut är att vänta.
– Men ärendet är inte bortglömt, vi för diskussioner om projektet. Det här är absolut en viktig sak, men frågan är om det kanske kunde vara en fråga också för Utbildningsstyrelsen. Allt nytt som planeras på svenska ska kanske inte finansieras av kulturfonden.
– En annan viktig aspekt är att man kunde få mer nytta av satsningen om man kunde göra den med alla finlandssvenska gymnasier, tillsammans.
De tio finlandssvenska gymnasier som har gått samman kring nätprojektet Gnet är Borgå gymnasium, Sibbo gymnasium, Lovisa gymnasium, Björneborgs svenska samskola, Gymnasiet Grankulla samskola, Helsinge gymnasium, Kotka svenska samskola, Kyrkslätts gymnasium, Svenska samskolan i Tammerfors och Ålands lyceum.
Besvikelse
Monica Johansson, rektor för Borgå gymnasium, är besviken.
– Allt verkar nu så osäkert. Vi hade hoppats på ett bidrag för att bland annat kunna avlöna en deltidsanställd koordinator. Nu får vi hanka oss fram med pengar som tas från varje skolas egna resurser.
– Det första samarbetsprojektet i våra trakter Team Öst hade i början en koordinator och allt fungerade bra. När pengarna för koordinatorn tog slut stagnerade också projektet. Projektet måste utvecklas hela tiden och ju fler inblandade parter det finns desto viktigare är det att någon håller i trådarna.
De tio gymnasierna har byggt upp ett mångsidigt projekt med bland annat lärarfortbildning. Utan fondpengar blir det ingen fortbildning.
– Det skulle ha varit en viktig bit, säger Johansson. Synd att det inte kan förverkligas.
En koordinator har anställts för april och maj och projektet har en nätsida, www.gnetkurser.com.
Där kan man bland annat läsa att den första terminen, sommarterminen, inleds i dag och att det finns 16 anmälda deltagare till kursen i geografi och 15 till kursen i biologi.
– Vi har en kursbricka för hösten, med ungefär 30 kurser och den ska vi köra i gång, säger Johansson.
Ingen kontakt
– Jag förstår att distansstudier för hela Svenskfinland kan kännas lockande, men själv börjar jag helst i litet mindre format, som en mellanhållplats.
Till saken hör att ett liknande projekt, med distansstudier på webben och lett av österbottniska gymnasier, också har ansökt om fondpengar.
– Det österbottniska projektet är riktat till hela Svenskfinland, säger Johansson. Vi har alla blivit inkluderade, utan att någon direkt kontakt har tagits med skolorna här i södra Finland. Jag tycker att det inte är det bästa utgångsläget för ett samarbete.
På kulturfonden fortsätter man att grunna på hur knuten kan lösas.
– Vi fortsätter med förhandlingarna, säger Ollas-Airinen. När vi väl har nått en lösning för vi den till styrelsen som möts en gång i månaden.
– Det viktigaste är att lösningen ger de finlandssvenska eleverna den största möjliga nyttan.

Kontrollen på stiftelser ska bli bättre

$
0
0
Patent- och registerstyrelsen ska få rätt att skärpa skatteövervakningen i stiftelserna. Förslaget till ny stiftelselag innehåller krav på både större öppenhet och en skärpning av övervakningen.

Den arbetsgrupp som jobbat fram en förnyelse av stiftelselagen från 1930 föreslår att övervakningen av stiftelserna skärps på flera punkter.

Bland annat preciseras vilka personer som räknas till kretsen av stiftelsen närstående. De ska inte kunna dra ekonomisk fördel av sin ställning, inte heller ska de kunna göra affärer med stiftelserna till annat än marknadspris. Närståendekretsen utvidgas jämfört med den gamla lagen så att styrelse, förvaltningsråd, anställda och kretsarna närmast dem omfattas.

Samtidigt föreslår arbetsgruppen att informationsutbytet mellan myndigheter förbättras, till exempel så att Patent- och registerstyrelsen (PRS) som är övervakande myndighet, lättare kan få uppgifter av skattemyndigheterna. Revisorer uppmanas också att på eget initiativ förse PRS med revisionsrapporter om de anser att det är befogat.

För att möta de skärpta kraven på övervakning ska alla stiftelsers bokslut granskas av en CGR- revisor. Samtidigt ska stiftelserna också betala en avgift till PRS för att täcka kostnaderna för tillsynen. Hur stor den avgiften blir fastställs senare i en separat lag.

– Stiftelsernas kostnader ökar kanske lite, men det blir inte frågan om särskilt stora summor, säger kammarrådet Henry Wiklund som suttit med i arbetsgruppen.

Positiv utgångspunkt

Wiklund betecknar gruppens förslag som stiftelsevänligt med en positiv utgångspunkt. För även om flera stiftelser förekommit i negativa rubriker de senaste åren så är det inget grundläggande fel på stiftelseväsendet, anser Wiklund.

– Jag har räknat att av de över 2 800 stiftelser vi har i Finland har sju förekommit i negativa rubriker, säger Wiklund.

Henry Wiklund och justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är eniga om att stiftelser är viktiga för verksamheten inom många områden i samhället, som forskning, utbildning, hälso- och sjukvård och boende.

– Det finns många områden där finansieringen skulle vara betydligt besvärligare utan stiftelserna, säger Henriksson.

En eventuell beskattning av stiftelserna omfattas inte av gårdagens förslag, men justitieministern har sin åsikt klar på den punkten.

– Affärsverksamhet ska beskattas, men inte allmännyttig verksamhet, säger hon.

Vilken sorts affärsverksamhet stiftelserna får bedriva preciseras i förslaget som lades fram i går.

Wiklund påpekar att utgångspunkten i stiftelsernas verksamhet borde vara en bättre intern övervakning av verksamheten. Att skapa något slags motsvarighet till Finansinspektionen för att kontrollera vad som görs är enligt honom en främmande tanke.

Där övervakningen höjer stiftelsernas kostnader försvinner kravet på minimikapital i förslaget. Stiftelsen behöver inte längre ha minst 25 000 euro, däremot en verksamhetsplan och en budget för de tre första årens verksamhet.

40 000 till Hbl:s webb-tv

$
0
0
KSF Media/Hufvudstadsbladet erhåller 40 000 euro från Svenska kulturfonden.

Bidraget ska användas till att integrera rörlig bild på webbplatsen hbl.fi. Den rörliga bilden integreras samtidigt i Hbl:s helhetsplanering och blir på sikt en del av den löpande produktionen. Tyngdpunkten för videoproduktionen ligger innehållsmässigt på samhälle och kultur.

Magasinet består av två tre moduler, som portioneras ut på hbl.fi under veckan. Längden på modulerna varierar mellan fem till femton minuter beroende på relevansen. Målsättningen är att bredda det nuvarande utbudet på svenska genom att skapa en ny plattform för Hbl:s läsekrets och annonsörer.

Halv miljon till Axxell

$
0
0
Svenska folkskolans vänner delar i år ut cirka en miljon euro i understöd och stipendier till 656 mottagare.

Totalt tog SFV emot 1 353 ansökningar under den allmänna ansökningsomgången i februari.

– I vår utdelning ligger fokus på två stora helheter, kulturen och utbildningen. Utdelningen är ungefär lika stor som tidigare år, säger kanslichef Johan Aura.

Med pengarna vill man främja verksamhet inom bland annat skolor, daghem, förskolor, eftis och bibliotek. I miljonen ingår också studiestipendier för 100 000 euro, vilka utdelas av Svenska Studiefonden. De största summorna går till olika evenemang, utvecklingsprojekt och till verksamhetsbidrag för förbund.

SFV stöder också andra organisationer utöver den allmänna ansökningsomgången. De största understöden går till Stiftelsen för utbildningsfastigheter i kustregionen (1,3 milj.), Cityportal Ab (0,7 milj.), Axxell Utbildning Ab (0,5 milj.), Svenska Teatern (0,2 milj.) och den finlandssvenska tankesmedjan Magma (0,1 milj.).

– Svenska Teatern får pengar för sin renovering, Cityportal för produktionen av programmet Min Morgon och Stiftelsen för utbildningsfastigheter i kustregionen för fastigheten i Karis, säger Aura. 


De får stipendium i gymnasierna

$
0
0
Vad är bättre än sommarlov? Sommarlov med en extra slant på fickan, förstås. Här är alla stipendiater vid de västnyländska gymnasierna.
Stipendiater vid Hangö gymnasium Laura Fagerlund, Alexander Rosenström, Rebecca Sandberg, Lucinda Kraufvelin, Ronja Hellman, Tony Palomäki, Marius Kraufvelin, Iris Winberg, Rose-Marie Wilson, Emmy Määttä, Heidi Suorsa, Tony Lindberg, Jessica Gröning, Dennis Wikström, Jemina Karvinen, Tinja Sarnikorpi, Jarina Leskinen, Joni Kinnunen, Joacim Ojala, Stina Isaksson, Sophie Suvanto, Mikael Grönroos, Theo Sjöblom, Ella Nippala, Santeri Määttä, Kristian Häggroth, Viola Wilson Stipendiater vid Ekenäs gymnasium Sebastian Björklund, Alexandra Hindrén, Jesper Sundström, Catharina Walldén, Sofia Gottberg, Aurelia Aminoff, Oscar Asplund, Jenny Byman, Patricia Dahlqvist, Sara Huldin, Nicole Kinnunen, Adelina Lintuluoto, Adeline Martin, Rufus Nordman, Nico Nyberg, Robert Puhakka, Emelie Rancken, Sabina Renwall, Ville Sevón, Andreas Stenbäck, Joni Stenström, Josefine Sundqvist, Ellen Westerlund, Alexandra Wide, Amanda Åkerlund, Samuel Reinikainen, Tobias Forsstedt, Ben Nybondas, Robin Ramos Serrano, Tim Törnroos, Yasmin El Moutacim, Emil Lindroos, Pernilla Pulkkanen, Ellinore Lindberg, Ester Lundsten, Vanessa Salmela, Sofia Laurila, William Lindroos, Elina Lehtikangas, Marlene Schrey, Fredrik Lindgren, Oskar Högström, Laura Sundström, Emil Lindroos, Jonna Berghem, Anna Björkqvist, Tobias Forsstedt, Jim Jormanainen, Sebastian Björklund, Elin Andersson, Livia Grönroos, Isabella Knopman, Johanna Lundström, Tova Malén, Anna Rappe, Dennis Rehn, Mats Rosenqvist, Elin Sundström, Anita Westerholm Stipendiater vid Karis-Billnäs gymnasium Patricia Hafström, Patrik Hafström, Jonathan Terlinden, Mathias Wickholm, Patrick Friman, Denise Kaskinen, Max Westerlund, Kerttu Willamo, Arthur Lindholm, Frans Lönngren, Alfred Eriksson, Amanda Hahnsson, Julia Nummenmaa, Philip Harling, Rolf Granholm, Emilia Ekström, Ellen Wilenius, Denise Andersson, Henrietta Anttonen, Ida Gustafsson, Natalie Luukkonen, Elin Lönnberg, Karin Madsén, Lovisa Till, Malin Wikström, Robert Rahikainen, Kristoffer Saarinen, Sofia Peltomäki, Annika Rönnblad, Johanna von Frenckell, Sofia Lappalainen, Petra Pökelmann, Xenia Sundström, Ida Gustafsson, Oscar Udd, Victoria Juslenius, Ingrid Eriksson, Axel Lindström, Linda Hildén, Elin Jungar, Hannah Nilsson, Sofia Westerholm, Melina Latvala, Amanda Söderström, Conny Lindroos, Mikaela Lundberg, Janni Heikkinen, Erica Kaskinen, Linda von Bonsdorff, Simon Lindholm, Ida-Sofie Valtanen, Michael Ekebom, Charlotte Schröder, Emilia Wikström, Andreas Lindén, Leona Böckerman, Isabella Korhonen, Jani Lehtinen Stipendiater vid Kyrkslätts gymnasium Charlotta Wikström, Matilda von Essen, Pernilla Rönnberg, Julia Häyrinen, Sebastian Boman, Patrik Ollus, Neea Mustonen, Linn Karlsson, Christian Ignatius, Rebecca Rapo, Mathias Sandberg, Disa Suikkari, Katja Jonsäll, Jonas Lindeberg, Maria Työlahti, Vincent Nyström, Natalia Gahmberg-Ramirez, Martin Iivarinen, Cecilia Sergéeff, Hendrika Schadvoyn, Martina Flygar, Niklas Muhonen, Maximilian Gareis, Charlotta Eriksson, Mira Hagelberg, Robin Kaski, Charlotta Aintila, Olli Arokari, Tomi Koskinen, Fredrik Boijer, Niklas Forsman, Jonna Hellström, Nicolas Lehtola, Emma Björn, Matilda von Essen, Camilla Sjöblom, Mikael Österholm, Henry Johansson, Karl Björn, Linda Arokari, Anton Strömberg, Fredrik Miller, Annika Nylund, Rebecca Lampén, Simon Edström, Alexandra Westerlund, Pernilla Rönnberg, Patric Kylander, Petra Kaivola, Jesse Hannelius, Henrik Granö, Niklas Muhonen, Fredrik Fröberg, Nicole Lehto, Ifigenia Doshoris, Sebastian Boman Stipendiater vid Virkby gymnasium Henrik Wickström, Cindy Höckert, Erika Lindroos, Paulus Heikkilä, Saana Rautavaara, Simeon Sundman, Jannica Holmström, Oskar Lück, Fanny Österlund, Jessica Henriksson, Santeri Piippo, Annette Saaristo, Mercèdes Sjöholm, Caroline Welke, Katarina Heikkinen, Jan Ehrnsten, Milla Kreander, Jesse Maaninka, Sonja Piippo, Jennifer Rönnblad, Ingrid Schulman, Ella Åkerlund, Janina Hokajärvi, Wilhelmina Grönblom, Elin Karlsson, Elvis Åberg, Jannica Lehtinen, Jessica Lodenius, Anton Luuppala, Antti Kuismanen, Oskar Ahlroth, Fredrika Blomqvist, Johan Nilsson, Cecilia Wasström, Watti Lehtimäki, Tytti Grönberg, Henna Mäkelä, Maria Lehto, Alexander Norrvik, Jesse Virolainen, Tom Hupponen, Sebastian Lindroos, Mikael Holopainen, Patricia Lindroos, Jan Ehrnsten, Elin Karlsson, Sebastian Lindroos, Daniela Fagerström, Jessica Henriksson, Paulus Heikkilä

Flera ansvariga misstänkta för brott

$
0
0
Mellan fem och tio ansvarspersoner har förhörts i polisutredningen kring Bensow-skandalen.

Mer klarhet i fallet fås till hösten då utredningen blir klar.

Enligt kriminalöverkommissarie Tarmo Lamminaho, som utreder missbruket inom Stiftelsen Bensows barnhem, är mellan fem och tio personer misstänkta för missbruk av tjänsteställning. Misstankarna riktas mot hela styrelsen, verksamhetsledaren och andra ansvarspersoner.

Utredningen väntas bli klar först mot hösten. En stor del av oegentligheterna utreds redan av skattemyndigheten och Lamminaho är inte säker på hur mycket det blir kvar i polisens säck när bitarna samlats ihop och separerats.

Föråldrade brott

Listan på gamla brott som medierna grävt fram är lång. Bland de mer flagranta finns Hbl:s avslöjande av hur styrelsen för Bensows barnhem lade ner barnhemsverksamheten trots att stiftelses enda uppgift från början var att upprätthålla hem för värnlösa barn. Hbl har också berättat hur stiftelsens nuvarande ordförande Valter Gadolin bor i ena halvan av magnifika Villa Bensow i Grankulla. Det har också kommit fram att mångåriga styrelsemedlemmen Rolf Wahlsberg fått hyra ett sommarställe i Barösund av stiftelsen för en mark per år. Yles MOT-program grävde också i våras fram uppgifter om hur Bensow Ab:s vd och styrelseordförande Robert Jansson år 1964 trixade med en fastighetsaffär som med påföljande turer flera år därpå kom att förvandlas till en blåsning som omvandlat till dagens penningvärde kostat stiftelsen 25 miljoner euro.

– I offentligheten har det kommit fram exempel på vad som pågått inom stiftelsen men många av de brotten är föråldrade eftersom preskriberingstiden för den här typen av brottslighet är tio år. Polisens utredning fokuserar därför på de senaste tio åren och vår uppgift är att bedöma verksamhet utifrån de lagar som finns och en del av det här hör till skattemyndigheterna. Stiftelsens uppgift att ta hand om barn är klart stadgad. Krasst sett kan man säga att den fortfarande gör det eftersom Bensow upprätthåller ett daghem.

Det är främst en fastighetskunnig trojka inom styrelsen som pekats ut för oegentligheterna. Här ingår förutom Wahlsberg styrelseordföranden Gadolin och vicehäradshövding Ralf Blomqvist, som alla också sitter på tunga poster i ett flertal andra stiftelser.

Från styrelsen uppger Iselin Krogerus-Therman, medlem sedan början av 2000-talet, att varken hon eller de andra upplevt några oegentligheter på mötena men så har också stiftelsens fastigheter skötts av trojkan, utanför det egentliga styrelsearbetet.

– Det har ju varit ganska jobbiga tider de senaste månaderna och skuggor har fallit över människor som är fullständigt oskyldiga till allt detta, såsom daghemmets personal som tvingats förklara Bensow-affären trots att de inte har någon andel i det som hänt. Misstankarna har skadat Bensows rykte och vi har arbetat hårt med att planera framtiden.

Viktigt styrelsemöte

Nästa vecka, den 19 juni, håller styrelsen sitt årsmöte där det ska tas viktiga beslut. Vad de handlar om vill hon inte tala om ännu.

– Jag pratar gärna mer efter mötet. Det hålls utan bokföring och protokoll eftersom vi inte fått tillbaka våra dokument. Det betyder också att vi inte kan ha någon revision till årsmötet och det är lite tråkigt eftersom det hade varit skönt att starta från rent bord till hösten.

Allt inte sanningsenligt

Hennes uppfattning är också att allting som rapporterats kring härvan inte är sanningsenligt.

Det gäller både hur ekonomin skötts och i vilken mån de utpekade herrarna varit, eller inte, varit intresserade av barnens väl.

– Ska man tro på MOT så brydde sig den här Jansson, som var aktiv i 80-talets affärer, inte om barnen över huvud taget. Det kan jag inte säga någonting om. Jag har bara läst om honom. När det gäller den nuvarande ordföranden (Gadolin) och styrelseledamöterna så är det en missuppfattning att man inte bryr sig om värnlösa barn. Det gör man. Jag tror det bara handlar om en gammal kultur som hängt med där alla inte förstått att det inte går att sköta verksamhet på 2010-talet som man gjorde på 80-talet.

Oljeskyddsfonden ger pengar till det som inte ska få hända

$
0
0
BORGÅ. Räddningsverket i Östra Nyland har i tio års tid målmedvetet byggt upp en beredskap för att kunna bekämpa en oljeolycka. Utan bidrag av oljeskyddsfonden hade arbetet inte låtit sig göras.

När räddningsområdet i Östra Nyland bildades 2004 fick brandmästare Leif Ekholm ansvaret för oljebekämpning och båtar. Uppgiften har vuxit i omfattning och sysselsätter honom på heltid i dag. Under de här åren har beredskapen höjts lite åt gången.
– När jag började planera oljebekämpning tänkte jag mig in i var en storolycka kunde hända.
Troliga platser var hamnen i Sköldvik, farleden till Sköldvik eller ute på Finska viken. Han ville planera på sikt och nu har nivån för det han då eftersträvade nåtts.
– Om en olycka inträffar utanför Emsalö har vi på två timmar lagt ut en och halv kilometer bommar för att ringa in oljan som runnit ut. Det är viktigt att komma i gång snabbt. Ju längre det tar innan arbetet startar, desto svårare är det att komma åt oljan som spritt på sig.
För att det här ska kunna göras behövs en oljebekämpningsbåt i Lovisa, två i Borgå (Kuggen) och en i Sibbo. De har tillsammans med sig två kilometer bommar. En av båtarna får också uppgiften att ringa in den olja som rymmer förbi bommarna. Båtarna har tankar för att samla upp oljan eller så samlas oljan i säck. Den ordinarie personalen klarar inte av scenariot, de frivilliga brandkårerna behövs också.
– Nivån på vår utrustning är i dag den att vi kan diskutera oljebekämpning med vilken kommun som helst.
Avsevärda bidrag
Det nya räddningsområdets oljebekämpningsplan blev klar 2006 och den gäller tillsvidare. För de kostnader som planen föranleder görs en separat plan vart femte år. Den nu gällande kostnadsplanen gäller till utgången av 2014. Planen ska först godkännas av räddningsnämnden, sedan av NTM-centralen och till sist av oljeskyddsfonden. I planen har räddningsverket gjort en sammanställning över behovet av utrustning, utbildning och upprätthållandet av servicenivån.
– Allt betalar oljeskyddsfonden inte utan det behövs också kommunala medel. Fonden ger oss hundratusentals euro för utrustning årligen. I och med att planen på förhand godkänts av fonden kan vi också vara rätt säkra på att vi får bidraget.
Fjolårets stora investering var en ny oljebekämpningsbåt. Den, som de andra oljebekämpningsbåtarna, är också brandbåt och placerades i hamnen i Kalkstrand. Båten kostade 0,7 miljoner euro. Fonden gav ett understöd på 70 procent. Båtens utrustning kostade 150 000 euro. Fonden bidrog med 100 000 euro.
Fungerande logistik
I årets budget fördelar sig understödet från oljeskyddsfonden på 40 000 euro för bommar, 35 000 för container för bommarna och 20 000 euro för personlig utrustning.
Oljebommarna förvaras i contrainrar. Fyra av dem finns vid båtarna, fyra står på räddningsverkets gård. I containrarna finns också utrustning för tjugo personer och i vissa också maskiner som skimmers. Den nya containern ska placeras i hamnen i Tolkis.
– Det har alltid varit viktigt för räddningsverket att satsa på logistiken. När bommarna i hamnarna tagits i bruk, ska vi snabbt kunna få fram mera utrustning. Det tar ungefär tio minuter för oss att få i väg en container på lastbil härifrån gården.
Tanken är också utrustning vid behov kan användas på annat håll, till exempel i hamnen i Nordsjö. Sibbobåten har löstagbar uppsamlingsutrustning. Den kan till exempel användas på en likadan båt i Uleåborg.
Men det finns också delar i logistiken som inte fungerar så bra. Leif Ekholm berättar att den bastanta bryggan vid Sturjon på Storpellinge kunde vara en lämplig plats att lasta på bommar på en oljebekämpningsbåt. Problemet är att vattendjupet är endast är två meter.
– Det borde absolut göras något åt saken.
I hamnen
Leif Ekholm säger att oljeskyddsfonden har haft en avgörande betydelse för utvecklandet av oljeskyddet i östra Nyland.
Personligen tror han inte på en stor oljetankerolycka på Finska viken.
– Den skulle i så fall redan ha hänt. Jag tror mera på att något händer i hamnarna som den tankningsolycka som skedde i hamnen i Lovisa i slutet av nittiotalet.
Han säger att det förvisso skulle ha varit bra om en oljebekämpningscentral hade kommit till Tolkis. Men personligen har han aldrig på allvar trott på att den blir av. Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) arbetade länge för centralen. Hon tror att tåget har gått för Borgås del.
Internationell trafik
Principen för oljeskador är att den som förorenar betalar. Om förorenaren är okänd eller oförmögen att betala träder oljeskyddsfonden till. Fonden lyder under Miljöministeriet och är en fond utanför statsbudgeten. Fonden får medel till sin verksamhet från oljeskyddsavgifter och överföringar från statsbudgeten. Oljeskyddsavgiften tas ut för olja som importeras till Finland eller som transporteras genom landet. Den som betalar in överlägset mest är Neste Oil.
– I fjol var summan 21,7 miljoner euro, säger Hanne-Riikka Nalli på Neste Oil.
I början av 2010 höjdes avgiften från 0,50 euro till 1,5 euro per ton. Höjningen var avsedd att gälla i tre år, men en lagändring i höstas förlängde förhöjningen till utgången av 2015. Höjningen ansågs vara motiverad efter en kartläggning av riskerna för en oljekatastrof på Östersjön.
– En tredubbling av avgiften från tidigare 7 miljoner till 21 euro var en stor sak för oss. I höstas försökte vi göra oss hörda i ministeriet och riksdagen. Den ökande tankertrafiken på Finska viken är internationell. Vi anser att avgiften inte är rätt riktad. Vår andel av transporterna har inte stigit. Höjningen och över huvud hela upplägget med fonden är problematisk för oss.
Det finns också en internationell oljeskadefond som ersätter skador som orsakats av oljetankrar på Finlands område. Också i det här fallet är förorenaren som i första hand är ersättningsskyldig.

Guggenheim siktar in sig på nyckelministrar

$
0
0
Guggenheimstiftelsens ledarduo Ari Wiseman och Richard Armstrong kommer nästa vecka till Helsingfors. De har bett om audiens hos regeringspartiernas ordförande, men åtminstone statsminister Jyrki Katainen har inte tid för Guggenheim.

– Vi har inget sådant möte inprickat och det finns heller ingen chans att få in ett sådant möte mera, säger statsministerns sekreterare Ilse Mattlin.

Finansminister Jutta Urpilainens (SDP) och försvarsminister Carl Haglunds (SFP) respektive staber bekräftar att Guggenheim bett om möten, men ministrarna har ännu inte tagit ställning till stiftelsens begäran.

Guggenheimstiftelsen bekräftade i går Yles uppgifter om att dess representanter är på väg till Helsingfors, men de ville inte uppge exakt tidpunkt. Stiftelsen har dock bett om att få träffa de centrala regeringsmedlemmarna nästa vecka.

Nytt förslag

Det är känt att Helsingfors stad väntar sig att Guggenheimstiftelsen kommer med ett nytt förslag om placering av ett framtida museum.

Helsingin Sanomat hävdade nyligen att Hagnäs och området kring Olympiaterminalen nämnts som alternativ till Skatudden.

Stiftelsens Helsingforsprojekt stupade för ett drygt år sedan i stadsstyrelsen där samlingspartiet och en majoritet av SFP-gruppen stödde förslaget.

En majoritet av vänsterpartiernas och de grönas representanter sade nej till planerna, som starkt förespråkades av stadsdirektör Jussi Pajunen.

Stadsfullmäktiges ordförande Mari Puoskari och biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen har bjudit in ett antal ett antal personer med inflytande i konstpolitiken till diskussion om Guggenheimprojektet nu i augusti. Till de inbjudna hör Thomas Wallgren, som bland annat är ordförande för direktionen för Helsingfors konstmuseum, och Pilvi Kalhama, chef för Emma, moderna museet i Esbo. Också Checkpoint Helsinkis verksamhetsledare Tiina Erkintalo har inbjudits.

Hemlighetsmakeri

Stadsdirektör Pajunen avböjde i går att kommentera Guggenheims nya offensiv med hänvisning till att han är på semester. Pajunen har tidigare bekräftat att han träffat museets representanter också efter stadsstyrelsens negativa beslut. Stiftelsens representanter lär i all tysthet ha träffat ett antal centrala lokalpolitiker i februari i år.

Även om stiftelsen verkar ha modifierat sina krav och förslag tummar man tydligen inte heller nu på att allt helst ska ske utan allmänhetens insyn.

Stiftelsen har officiellt hållit fast vid att Helsingfors vore en av de bästa platserna för grundandet av ett nytt Guggenheimmuseum och att ett sådant skulle vara till nytta för staden, Finland och Guggenheim. Stiftelsen hänvisar gärna till Finlands "rika" konst- och designtraditioner och det geografiska läget mellan öst och väst när man på nytt säljer in projektet.

Guggenheims nya lobbningsverksamhet sparkade genast i gång kritikerna. Måndagsklubben som dras av Yrjö Hakanen och Irene Auer inbjuder till kritisk debatt på måndag.

Omkostnader för tre miljoner euro

$
0
0
På elva år har de båda Nymanska stiftelserna delat ut sammanlagt 100 000 euro till allmännyttiga ändamål. Omkostnaderna överstiger tre miljoner euro.

I tio år har Hbl fortsatt sin årliga granskning av Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse samt Sarfvik-Nymans stiftelse. Inför jubileet har Hbl räknat ihop vad de båda stiftelserna sedan 2002 delat ut i understöd och vad administrationen kostat.

De sammanlagda bidragen till en handfull föreningar i Västnyland uppgår till 102 807 euro. Omkostnaderna har under samma tid slukat över tre miljoner euro, 3 099 213 euro.

Summorna är inte helt fullständiga eftersom boksluten för Sarfvik-Nymans stiftelse saknas för åren 2005–2008.

Styrelseordförande R. Kenneth Wrede vill inte svara på frågor av Hbl. I verksamhetsberättelsen skriver han att Hbl:s bevakning är "osaklig, oriktig och ogrundad och att styrelsen därför inte kommenterar dylik journalistik".

Herrgård prioriteras

Genomgången av verksamheten 2012 bjuder inte på någonting nytt, tioårsjubileet till trots.

Fyra föreningar i Västnyland delar på ett sammanlagt bidrag på 4 300 euro. Samtidigt slukar driften av de båda stiftelserna 257 159 euro.

De lyckliga föreningarna som denna gång får små bidrag av Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse är samma som under tidigare år: Nylands brigads gille, Kofverhag jaktlag, Ekenäsnejdens krigsveteraner och Västra Nylands Marthadistrikt.

Medan de delar på bara 4 300 euro av Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse så är Nyman-Sarfviks stiftelse betydligt mera generös. En enda mottagare får 6 000 euro. Pengarna går till Kofverhag gård som ägs av den första stiftelsen och som hyrs av R. Kenneth Wrede som sommarviste.

Enligt verksamhetsberättelsen betalar han en "skälig hyra". Men hur stor den skäliga hyran är framgår inte ur bokslutet.

Hur mycket Kofverhag gård sammanlagt slukade i fjol går inte att utläsa av bokslutet eftersom bidraget från Trygwe och Hjördis Nylands stiftelse, som 2011 var 70 000 euro, nu göms bland andra omkostnader.

Den stora utgiftsposten är år efter år alla de rättsprocesser som juristen R. Kenneth Wrede driver på uppdrag av styrelseordförande R. Kenneth Wrede. Hittills har processerna inte varit framgångsrika, men om man får tro verksamhetsberättelsen för 2012 är en ljusning i sikte.

Styrelsen skriver att man nu har material för att redan detta år starta nya skadeståndsprocesser mot den tidigare förvaltarens familjemedlemmar. Trots att förvaltaren dog för tretton år sedan fortsätter stiftelsernas styrelse att driva skadeståndsanspråk på 1,55 miljoner euro.

Dålig affär

Även om man en dag lyckas indriva en del av pengarna förefaller processerna vara en dålig affär. Största delen av stiftelsernas omkostnader under elva år handlar om ersättningar för juridiska tjänster som främst R. Kenneth Wrede lyfter. Styrelsemedlemmen Heikki Leisvuori blir inte lottlös, han är syssloman för den förre förvaltarens dödsbos konkursbo.

Eftersom konkursboet inte har några tillgångar är det Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse som betalar Leisvuori. I verksamhetsberättelsen kan man läsa att "Stiftelsen haft rätt stora egna kostnader hänförande sig till konkursboet och dess skötsel".

Stiftelserna driver nu också processer mot skattemyndigheter och Helsingfors förvaltningsdomstol för att återfå ställningen som allmännyttiga och därmed åtnjuta skattefrihet. Något som myndigheterna tog ifrån dem 2009.

De tre styrelsemedlemmarna Wrede, Leisvuori och Christian Klevdal tar ut 5 000 respektive 3 500 euro i årligt arvode. Dessutom fakturerar de stiftelserna för utförda tjänster. Hur stora summor det rör sig om framgår inte av bokslutet, förutom att Klevdal fått 6 960 euro i ersättning för styrelsearbete och utförd inspektion på Kofverhag gård.

Chefen för Patent- och registerstyrelsens förenings- och stiftelseregister Juha Viertola uppger att man är medveten om att summorna för de nymanska stiftelserna förefaller vara i obalans och går genom dem i detalj i höst.

Pensionerad vd behöll tjänstebostaden

$
0
0
Femton år efter att Per-Erik Isaksson avgick som vd för Folkhälsan bor han kvar i sin gamla tjänstebostad i Gräsviken i Helsingfors.

Per-Erik Isaksson slutade som Folkhälsans vd efter 38 års tjänstgöring i september 1998. Bland förmånerna han fick behålla när han avgick som 65-åring var rätten att bo kvar i sin tjänstebostad, en drygt 120 kvadratmeter stor lägenhet på Skällarstranden i Gräsviken i västra Helsingfors.

Den förmånen har fortsatt att vara i kraft under alla år. Per-Erik Isaksson betalar beskattningsvärdet i hyra så att han inte behöver skatta för sin förmån. Beskattningsvärdet för en bostad i hans storleksklass är enligt skattestyrelsens tabeller cirka 1 200 euro. I hyra på den fria marknaden skulle Folkhälsan kunna inkassera upp till det dubbla, uppskattar bostadsförmedlare.

När Hbl ringer upp Isaksson för att fråga hur länge han tänker fortsätta utnyttja tjänstebostaden och om han anser förmånen vara rimlig blir han förtegen.

– Det där är frågor jag inte uttalar mig om, säger Isaksson bestämt.

Hbl låter frågan gå vidare till Folkhälsans vd Stefan Mutanen som är ungefär lika ovillig att förklara varför samfundet han leder håller sin tidigare vd med tjänstebostad år efter år.

– Beslutsfattarna på den tiden gjorde bedömningen att en sådan här förmån är skälig. Jag har ingen anledning att kommentera beslutet eftersom jag inte vet bakgrunden till avtalet som då ingicks, säger Mutanen.

Det var professor Herman Adlercreutz som ledde styrelsen när man 1998 beslutade om Per-Erik Isakssons fallskärm.

Isaksson efterträddes som vd av Mikael Ingberg. Men inte heller han vill kommentera bostadsaffären.

– Det är så länge sedan så jag minns inga detaljer. Men så mycket minns jag att avtalet med Isaksson var klart och undertecknat då jag tillträdde. Jag hade inte någon andel i det.

Professor: Fastighetsaffärerna olagliga

$
0
0
När Svenska litteratursällskapet säljer fastigheter saknar både medlemmar och styrelse inflytande. Finansrådet bestämmer. Detta strider mot både lag och stadgar, säger professor Heikki Halila.

På årsmötet den 7 april 2011 beslöt Svenska litteratursällskapet (SLS) att bevilja finansrådet fullmakt att bestämma om försäljning av fastigheter och fastighetsandelar "på av finansrådet för gott funna villkor".

Professor Heikki Halila anser att in blanco-fullmakten strider mot både sällskapets egna stadgar och föreningslagen.

– Beslut om överlåtelse av fastighet kan, enligt föreningslagen, fattas bara av ett medlemsmöte, fullmäktige eller styrelse, beroende på vad som står i stadgarna.

– Jag har läst Litteratursällskapets stadgar och inte någonstans funnit att styrelsen har rätt att besluta om överlåtelse av egendom. Eftersom SLS saknar fullmäktige är den möjligheten utesluten. Därmed är det bara ett medlemsmöte som kan fatta beslut.

Litteratursällskapets vd Dag Wallgren säger att fullmakten har aktualiserats i mycket liten utsträckning under två år.

– Vi har gjort en enda tomtförsäljning där fullmakten utnyttjats. Man ska minnas att Litteratursällskapets organisation är uppbyggd så att styrelsens uppdrag delas mellan styrelse och finansråd så att det senare har ansvar för ekonomiska frågor.

– Finansrådet är jämnstarkt med styrelsen och inte att betrakta som ett finansutskott, som man kan ha i andra föreningar. Vår modell med ett delat styrelseansvar skulle kanske inte godkännas i dag, men vi tycker att den har fungerat väl.

Litteratursällskapet äger värdefulla fastigheter som Strömma gård, Stor-Sarvlax gård m.m. Kan finansrådets fem medlemmar sälja också dem förbi medlemmar och styrelse?
– Årsmötet har visserligen gett finansrådet fullmakt, men donatorernas villkor måste alla beakta, också medlemmar, styrelse och finansråd.

SLS finansråd
  • Magnus Bargum, ordförande
  • Jannica Fagerholm
  • Ole Johansson
  • Olof Olsson
  • Cristoffer Taxell

Bara en styrelse
Heikki Halila skakar på huvudet åt Dag Wallgrens argumentation.

– En förening kan ha bara en styrelse, inte två eller tre. Lagen är entydig på den punkten. Finansrådet är därmed att betrakta som ett utskott.

– Den här frågan är dessutom irrelevant eftersom inte heller Litteratursällskapets styrelse får besluta om överlåtelse av fast egendom. Stadgarna ger inte styrelsen den möjligheten. Alla sådana beslut måste godkännas av ett medlemsmöte.

När Hbl ringer Dag Wallgren på nytt påpekar han att förslaget till fullmakt ingick i årsmöteskallelsen i april 2011.

– Och årsmötet godkände den enhälligt. Maktfördelningen mellan finansråd och styrelse ingår dessutom i stadgarna som myndigheterna godkänt.

Köpte hus
Finansrådets ordförande Magnus Bargum understryker att då man sålt fastigheter med stöd av fullmakten har affärerna registrerats av myndigheterna som inte haft något att invända.

– Någon borde väl ha reagerat om affärerna var olagliga?

Har ni gjort stora affärer?
– Ja, vi köpte skogsindustrins hus på Snellmansgatan. Och då behandlades frågan också av styrelsen.

– Fullmakten kom till för att Litteratursällskapet äger massor av lägenheter, främst små. Att ta upp alla affärer på medlemsmöten är opraktiskt. Fullmakten gör att medlemmarna kan koncentrera sig på större saker.

Advokat Kate von Konow har fungerat som Litteratursällskapets juridiska rådgivare. Hon gör en annan tolkning av stadgarna än Heikki Halila.

– Ett föreningsmöte kan visst befullmäktiga ett organ att genomföra försäljningen av en fastighet.

Ja, om det handlar om en konkret fastighet, men nu fick finansrådet en in blanco-fullmakt?
– Alla affärer har godkänts av lagfartsmyndigheterna utan invändningar. Man kan ofta göra olika juridiska tolkningar, men myndigheterna har i det här fallet gjort samma tolkning som SLS, att det är helt i sin ordning att befullmäktiga finansrådet, säger Kate von Konow.


SLS sålde strandtomt till närstående

$
0
0
I november 2011 sålde Litteratursällskapet en strandtomt på Stor-Sarvlax. Affären gjordes upp utan att tomten utannonserades. Den såldes till den tidigare förvaltarens son.

Enligt förslaget till ny stiftelselag ska man förbjuda "insideraffärer", till exempel försäljning av fast egendom till personer som kan betraktas som "närstående" till dem som leder stiftelsen.

Litteratursällskapet som är en förening med många stiftelseliknande drag gjorde en sådan affär i november 2011. Då sålde man en 0,5 hektar stor strandtomt i anslutning till Stor-Sarvlax gård i Pernå med tillhörande hus till gårdens tidigare förvaltares son för 170 000 euro.

Det var finansrådet som gjorde upp affären med stöd av den blanko-fullmakt som medlemsmötet några månader tidigare hade beviljat finansrådet (se Hbl 8.8). Affären behandlades därför inte på ett medlemsmöte, inte heller av styrelsen.

Professor Heikki Halila, som är expert på förenings- och stiftelselag, anser att litteratursällskapet bryter mot sina stadgar och mot föreningslagen då finansrådet självständigt beslutar om försäljning av egendom.

– För att göra tomtaffären legitim borde ett medlemsmöte i efterhand godkänna den, säger Halila.

Det var tidigare vd Henry Wiklund som fick uppdraget att göra upp affären. Av handlingarna framgår att tomten som såldes dels bestod av en tidigare utbruten tomt från Stor-Sarvlax gård, Sommarro, på 0,17 hektar, och ett outbrutet område från gården på 0,32 hektar.

Totalt såldes 0,5 hektar. Köpare var den tidigare förvaltarens son och hans hustru. Förvaltaren gick i pension strax innan affären ingicks efter 30 års tjänstgöring på Stor-Sarvlax. Han hade i många år utnyttjat Sommarro som sitt sommarviste.

Enligt gällande lag är det inte förbjudet att sälja tomter till personer som kan betraktas som närstående till styrelse eller andra i beslutande ställning. Därmed har litteratursällskapet inte brutit mot lagens bokstav trots att tomten aldrig utannonserades.

Det som komplicerar affären är att Stor-Sarvlax gård är en donation av Ernst och Alix von Born. I testamentet skriver paret att avkastningen av gården ska tillfalla Kulturfonden. Litteratursällskapet ska endast ha en förvaltande roll.

Släktingar till paret von Born misstänker att tomtaffären strider mot testamentet.

– Eftersom man inte sökte högsta tänkbara pris har man sannolikt gett en ekonomisk fördel, en gåva, till köparen vilket SLS inte har rätt att göra. Enligt testamentet ska avkastningen gå till Kulturfonden, ingen annan, säger vicehäradshövding Berndt Heikel.

Beslut redan 1995

Litteratursällskapets vd Dag Wallgren berättar att beslutet att sälja tomten fattades första gången på ett extra medlemsmöte i juni 1995.

– Av någon anledning aktualiserades aldrig affären då. När förvaltaren gick i pension 2011 tog han upp saken på nytt, han ville då förverkliga köpet. Så skedde efter beslut i finansrådet som då hade fått blanko-fullmakten att realisera fast egendom av medlemsmötet i april 2011. Beslutet om försäljning fattades alltså två gånger.

Är ett beslut från 1995 bindande?

– Det är oklart, därför fattades ett nytt beslut i finansrådet med stöd av fullmakten in blanco. Den kom för övrigt till för att SLS var delägare i ett dödsbo som ville realisera en fastighet. För att kunna genomföra en sådan affär smidigt behövdes fullmakten. Den utnyttjades följande gång när tomten på Stor-Sarvlax såldes, flera gånger har den inte behövts.

Ättlingar ifrågasätter om testamentet beaktades när man inte tog ut fullt pris för tomten?

– Vem säger att vi inte tog fullt pris? Tomten såldes till gängse pris och pengarna placerades i Stor-Sarvlax fond och utnyttjas därmed precis som donatorerna ville.

Stadgar måste ändras

Berndt Heikel anser att litteratursällskapets förvaltning måste förnyas.

– SLS stadgar och förvaltningsmodell håller inte måttet. Systemet med en styrelse och ett finansråd som är jämbördiga strider mot föreningslagen. Ända sedan 90-talets början har SLS haft skyldighet att ändra sina stadgar så att de följer lagen. Med tanke på tidigare och eventuella kommande donationer är det oroväckande att inte SLS gjort någonting åt saken.

– Den olagliga generalfullmakt som man inom SLS tillämpat åtminstone en gång ger finansrådet rätt att besluta om vilken fastighetsförsäljning som helst. Det må sedan gälla Sarvlax, Strömma, Stensböle eller kommande donationer. Eventuella donatorer borde fundera på om det är så de vill ha det, uppmanar Heikel.

Svenska kulturfonden fick nya förtroendevalda

$
0
0
Svenska folkpartiets partistyrelse har utsett Svenska kulturfondens nya förtroendevalda. Såväl styrelsen som delegationen har fått ett flertal nya namn.

Sandra Berqvist, Elli Flén, Linnéa Henriksson, Mikael Höysti, Peter Löfberg, Mikko Ollikainen och Henrik Wolff är de nya namnen i styrelsen. Styrelseordförande är fortfarande Björn Teir.

I delegationen heter de nya medlemmarna Lasse Eriksson, Dan Johansson, Paula Rossi och Pekka Strang. Delegationens ordförande är Wivan Nygård-Fagerudd.

En årlig idékonferens för alla förtroendevalda samt tjänstemän arrangeras 28–29.8 i Jakobstad.

Den fullständiga listan över medlemmarna i delegationen och styrelsen hittas på Svenska kulturfondens webbplats.

SFP utsåg kulturfondens förtroendevalda

$
0
0

Svenska kulturfondens nya förtroendevalda har utsetts av SFP:s partistyrelse. Såväl styrelsen som delegationen har fått ett flertal nya namn, inklusive två från Raseborg.

Bland de nya styrelsemedlemmarna finns Linnea Henriksson från Ekenäs. Martina Malmberg från Ekenäs fortsätter sitt styrelseuppdrag. Detsamma gäller styrelsens ordförande Björn Teir från Helsingfors.

Även i Svenska kulturfondens delegation finns en västnylänning bland de nya medlemmarna, nämligen Dan Johansson från Karis.

Stiftelse vill köpa museet i Luumäki för en euro

$
0
0
Nu ska president Pehr Edvin Svinhufvuds museum i Luumäki räddas. Entusiaster grundade i går en stiftelse och vill köpa museet av staten för en euro. Sedan behöver man ytterligare två miljoner euro för modernisering och 50 000 euro årligen för driften.

LUUMÄKI Hbl:s nyhet i somras att Museiverket värderar Svinhufvudmuseet i Luumäki till 400 000 euro och att Senatsfastigheter redan letar efter en köpare fick fart på entusiasterna.

I går samlades de i museet för att grunda Kotkaniemistiftelsen som ska driva projektet. Pressrådet Jyrki Vesikansa är en av initiativtagarna och vice ordförande i den nya stiftelsen. Han anser att Svinhufvudmuseet behövs som ett museum över Finlands frihetskamp och självständighet.

– Svinhufvud hade en central roll först som talman i den första lantdagen under ryska tiden, som förvisad till Sibirien i tre år, som den första undertecknaren av självständighetsdeklarationen 1917 och sedan som Finlands tredje president.

Den ståtliga villan Kotkaniemi i Luumäki mellan Kouvola och Villmanstrand köpte Svinhufvud 1908 då han utsågs till häradsdomare i den lokala domsagan. Han skulle bo kvar till sin död 1944.

Anslagen slut

Släkten Svinhufvud sålde 1990 villan till staten som 2000 öppnade museet. För två år sedan meddelade Museiverket att anslagen tryter, man kan inte längre betala för driften. På privat initiativ har museet ändå hållit öppet, men sommarens nyhet att staten värderar byggnaden med tanke på försäljning slog ner som en bomb i Luumäki.

I går kom Kotkaniemistiftelsen med sitt motbud. Man köper museet för ett nominellt pris på en euro.

– Ett sådant underpris måste godkännas av riksdagen. Men det räcker inte. Vi har färdiga ritningar för en modernisering så att vi utökar toaletterna, det finns i dag bara en under trappan, öppnar kafé och butik och bygger sociala utrymmen. Det kan kosta två miljoner euro som staten måste betala.

– Till slut behövs ett anslag för den årliga driften på 50 000 euro, det är lika mycket som Sibeliusmuseet i Ainola lyfter vilket måste vara rimligt, räknar Jyrki Vesikansa.

Museiverkets överdirektör Juhani Kostet var på plats i Kotkaniemi och lyssnade artigt på Vesikansas uträkning.

– Jag håller med om att Kotkaniemi är ett utmärkt komplement till Kekkonenmuseet på Ekudden. I Luumäki berättar vi om Finlands väg till självständighet, i Mejlans om hur det självständiga Finland blev.

– Men realiteten är sådan att vi på Museiverket nu måste avstå från cirka 40 fastigheter som vi inte har råd att upprätthålla. Jag hoppas Kotkaniemi hör till dem som vi kan rädda så att museet kan fortsätta. Men vi har inte pengar, finansieringen måste lösas i förhandlingar med kulturministeriet.

Släkten orolig

I den nygrundade Kotkaniemistiftelsens styrelse sitter Eino Svinhufvud som representant för släkten. Han är sonsonson till presidenten på Kotkaniemi.

– Inom släkten ser vi positivt på den nya stiftelsens initiativ att rädda museet. Vi var lite oroliga då nyheten kom att staten vill sälja området. Det var ju inte avsikten när vi överlät Kotkaniemi till Museiverket 1990. Hoppas det löser sig nu.

Eino Svinhufvud har inga känslomässiga band till Kotkaniemi.

– Jag har aldrig bott här, men en del släktingar har fortfarande sommarställen längs sjön Kivijärvis strand.

Trots att släkten behöll Kotkaniemi till 1900 är många möbler och annan inredning ursprunglig från P E Svinhufvuds dagar. Arbetsrum, matsal, vapensamling, jakttroféer och inte minst skjutbanan bakom villan är likadana som i början av förra seklet.

När man står framför Svinhufvuds skrivbord kan man tänka sig att det var här han satt och planerade arbetsdagen i domsagan 1914, den som slutade med att tsarens milis grep honom i rätten och förvisade honom till Sibirien på tre år.

Eller att det var här han satt och skrev radiotalet som fick Mäntsälämännen att 1932 avstå från sin statskupp och gå hem utan att ett enda skott avlossades.

Tala om historiens vingslag ...

Neste Oil klarar sig bra

$
0
0
HELSINGFORS. Det går till och med överraskande bra för Neste Oil.

Neste Oil gör en större vinst än väntat i år. Bolaget beräknar att koncernens jämförbara rörelsevinst för hela året förbättras betydligt från fjolårets 355 miljoner euro. Bolaget väntar sig att årets resultat blir över 530 miljoner euro.
Tidigare väntade sig bolaget att rörelsevinsten skulle förbättras klar jämfört med i fjol.
Orsaken till att vinstutsikterna förbättrats är enligt bolaget framgången inom förnybara bränslen. (FNB)

Viewing all 50 articles
Browse latest View live


Latest Images