Quantcast
Viewing all 50 articles
Browse latest View live

Studio HBL | Bruun minns "värstingen Wahlroos"

I premiäravsnittet för nya Studio HBL intervjuar Janne Strang Hbl:s reporter Staffan Bruun om den färska, oauktoriserade biografin över finansmannen Björn "Nalle" Wahlroos

Som ung tonåring figurerade Bruun i kretsarna kring den dåvarande kommunisten Wahlroos, och minns honom som "en värsting" i skolan med "det längsta håret och den största truten". 

Nalles otroliga karriär från rabiat kommunist, via akademilivet till ärkeliberal miljardör porträtteras genom 200 andrahandsintervjuer i boken Wahlroo$ – epävirallinen elämänkerta (Into förlag), skriven av tjugofem journalistikstuderande vid Tammerfors universitet under handledning av gästprofessorn och undersökande journalisten Tuomo Pietiläinen

De av många emotsedda skandalerna uteblir ändå, och Bruun tvingas konstatera att om tjugofem personer i ett års tid försökt hitta något skumt, men misslyckats, får man väl tro att det inte finns några skandaler som kantar Wahlroos väg. Många lyckosamma affärers bakgrunder blottläggs däremot, liksom Wahlroos turbulenta humör.

Wahlroos har själv avböjt att kommentera boken i offentligheten, ett drag som enligt Bruun Wahlroos lagt sig till med på senare år. 

"Den unge Nalle hade aldrig missat ett tillfälle att uppträda."

Premium: 
Vimeo id: 
74714457
Karusell: 
1
Vinjett: 
VIDEO
Bild(er): 
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Ingress: 
Staffan Bruun läste den färska biografin om Nalle Wahlroos och tvingas konstatera att de skandaler som många väntat på inte finns att hitta i finansmannens sagolika karriär.

Studio Hbl | Kaj-Gustaf Bergh svarar på kritiken

Debatten kring Konstsamfundets nya museiplaner har gått het bland annat i Hbls insändarspalter. Man har frågat sig hur Konstsamfundet har råd med ett nytt museum samtidigt som de egna tidningarna samarbetsförhandlar.

Premium: 
Vimeo id: 
75284453
Karusell: 
1
Kultur & nöje: 
Vinjett: 
Webb-tv
Bild(er): 
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Ingress: 
Dagens gäst i Studio Hbl är Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh. Han berättar om de nya planerna för Amos Andersons konstmuseum och ger sin syn på papperstidningens framtid.

Veteran vill lägga ner stiftelsen

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Samtidigt som Bensows barnhemsstiftelse planerar för framtiden föreslår den mångårige styrelsemedlemmen i Bensow Ab Per-Erik Lindholm, att stiftelsen läggs ner och pengarna doneras till det nya barnsjukhuset i Helsingfors.

Efter att Stiftelsen Bensows barnhem för ett år sedan lade ner barnhemmet har styrelsen levt ett turbulent liv. Stiftelsen har beskyllts för missbruk, Patent- och registerstyrelsen har krävt redogörelse för hur man tänker följa stadgarna och polisen har startat en brottsutredning som fortfarande är oav- slutad.

I går lämnade styrelsen till Patent- och registerstyrelsen in sin plan  för vad den numera barnhemslösa barnhemsstiftelsen ska göra i fram- tiden.

Mångårige styrelsemedlemmen i bankirfirman Bensow Ab, Per- Erik Lindholm, vet inte vad stiftelsens styrelse föreslår, men oberoende av innehåll hoppas han att planen aldrig förverkligas. I stället vill Lindholm att stiftelsens stora för­mögenhet doneras till bygget av ett nytt barnsjukhus i Helsingfors.

– Jag är övertygad om att makarna Sigrid och Wilhelm Bensow skulle hoppa högt av glädje i sin himmel om styrelsen fattade det kloka beslutet att fusionera stiftelsen med den nya stödföreningen för sjukhuset, säger Lindholm till Hbl.

Bensow lever kvar

Enligt stiftelseurkunden är stiftelsens uppgift att ta hand om värnlösa barn.

– Eftersom kommunerna inte längre vill eller kan erbjuda barnhemmet värnlösa barn borde egentligen verksamheten upphöra. Men med en fusion med stödföreningen som samlar in pengar till det nya barnsjukhuset kan stadgarna uppfyllas och Bensows minne bevaras.

– Jag vill påstå att alla små, allvarligt sjuka barn är värnlösa. Sålunda skulle Wilhelm och Sigrid Bensows vilja också i detta avseende bli uppfylld. Kanske man i det nya sjukhuset kunde ha en avdelning för svenskspråkiga barn? Eller uppkalla en avdelning efter Bensows?

Per-Erik Lindholm poängterar att det nuvarande barnsjukhuset i Helsingfors är en skamfläck för Finland.

– Eftersom staten och HUS bara kan hosta upp hälften av kostnaderna för sjukhuset, 80 miljoner euro, måste den andra halvan samlas in. Därför har en stödförening grundats. Beloppet som behövs för att sjukhuset ska byggas är stort, men med barnhemsstiftelsens förmögenhet skulle projektet ta ett stort steg framåt.

Per-Erik Lindholm arbetade i 32 år på Bensow Ab och satt sexton år i företagets styrelse. Han säger sig vara ytterst ledsen över att namnet Bensow på senare tid i offentligheten har framställts i en mycket ofördelaktig dager.

– För alla oss gamla bensowiter känns det sorgligt. Med ett stort bidrag till barnsjukhuset skulle det som finns kvar av Bensows förmögenhet göra stor nytta. Jag hoppas styrelsen går från planering till handling.

Tre män delar ekonomipriset

Amerikanerna Eugene Fama, Lars Peter Hansen and Robert Shiller får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.

De får priset för forskning om vad som styr priserna på tillgångar som aktier och obligationer och att priserna inte enbart styrs av rationella överväganden utan även psykologiska faktorer, som pessimism.
– Jag är överväldigad, säger en glad Eugene Fama till nyhetsbyrån TT.
Han är mycket nöjd med att få priset tillsammans med sina två kollegor. Trots att han har funnits med i spekulationer förr blev han överraskad.
– Det här väntade jag mig verkligen inte, jag är ju 74 år gammal, säger han.
Fama var redan vaken när samtalet kom vid sextiden lokal tid.
– Jag går alltid upp fyra på morgonen.

"Världen har klarat kriser tidigare"

En nyvaken Robert Shiller säger i en direktsänd telefonintervju på presskonferensen att han inte på något vis räknade med att få priset, även om andra i forskarvärlden sagt att han borde vara en kandidat.
När han ombeds kommentera den nuvarande finanskrisen säger han att gjorda misstag redan har börjat korrigeras. Det är som tidigare.
– Världen har gått igenom många kriser tidigare, och vi har lärt oss av dem.
Professor Lars Peter Hansen är amerikan, verksam i Chicago, men rötterna är skandinaviska, både danska och svenska.
– Min gammelfarfar var svensk, berättar en lätt omtumlad Lars Peter Hansen på telefon och beklagar att han inte kan någon svenska.
– Jag var på väg för att träna när telefonen ringde, säger Hansen, fortfarande överraskad och omtumlad.
Enligt priskommittén har de tre amerikanernas forskning ökat förståelsen för hur finansiella marknader fungerar, vad som gör att de ibland fungerar bra och ibland mindre bra.

Keva: Avtal om bostadsförmåner slarviga

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Kommunernas pensionsförsäkring Keva medger att man ingått slarviga avtal om chefernas bostadsutgifter.

Den utredning som Kommunernas pensionsförsäkring Keva lämnade till Finansministeriet i går visar att man kommit överens om chefernas bostadsförmåner endast muntligt. Avtalen har godkänts av vd:n eller styrelseordföranden, och det har inte funnits några riktlinjer för hurdana bostäderna ska vara.

Renoveringen av vd:n Merja Ailus tjänstebostad gick till som den skulle, anser Keva, trots att kostnaderna steg från planerade 100 000 euro till två och en halv gånger så mycket.

I framtiden kommer Keva att ha bättre kontakt med skattemyndigheterna för att undvika oklarheter. Keva tänker också utreda naturaförmånerna.

Kevas vd Merja Ailus meddelade sent igår kväll att hon avgår. Styrelseordföranden Laura Räty sade att orsaken till avgången inte är den offentliga debatten om Ailus tjänstebil och tjänstebostad utan bristen på förtroende.

Bensows ger Tölö barnhem 100 000 euro

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Bensows stiftelse börjar samarbeta med Barnavårdsföreningen. Föreningen får 100 000 euro för ett projekt på Tölö barnhem. I det gamla barnhemmets utrymmen i Grankulla startar ett nytt familjecenter,

Patent- och registerstyrelsen bad i våras Stiftelsen Bensow redogöra för sin verksamhet. I går undertecknade stiftelsen ett intentionsavtal om samarbete med Barnavårdsföreningen i Finland.

– Hela året har vi sökt en förnuftig verksamhet som är så nära det stadgeenliga uppdraget som möjligt. Nu har vi hittat en utmärkt samarbetspartner i Barnavårdsföreningen som har lång erfarenhet av utvecklad barnhemsverksamhet och barnskydd, säger Iselin Krogerus-Therman, styrelseordförande för stiftelsen Bensows barnhem Granhyddan.

Samarbetet börjar med ett nytt tvåårigt projekt på Tölö barnhem, som upprätthålls av Barnavårdsföreningen. Bensows stiftelse donerar 100 000 euro för verksamheten.

– Flera barn får nu hjälp i ett tidigt skede genom att upprätthålla barnens biologiska nätverk under de tider det känns tufft, säger Martina Andersin, styrelseordförande för Barnavårdsföreningen i Finland.

Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen, säger att bidraget är speciellt välkommet i det ekonomiskt trängda läget.

– För oss är bidraget en lyckospark. Vi kan sluta avtal med kommuner och delta i offentliga upphandlingar, men inget kan någonsin göras på samma sätt som med öronmärkta medel från privata bidragsgivare eller stiftelser.

Från och med nästa år anställer Tölö barnhem en familjearbetare med medel som Bensows stiftelse donerat.

– Det mest akuta blir att hitta en tvåspråkig familjeterapeut med erfarenhet av barnskyddsarbete, säger Sundell.

I de utrymmen i Grankulla där den Bensowska barnhemsverksamheten tidigare fanns planerar man nu ett familjecenter.

– Det finns helt enkelt inte underlag för svenskspråkiga barnhem. Tanken är också att inte dra en så stark gräns mellan svenskt och finskt, utan att kunna erbjuda tjänster också för tvåspråkiga barn, säger Krogerus-Therman.

Har ni hittat en hyresgäst för Villa Bensow som den tidigare ordföranden Valter Gadolin bodde i?

– Vi har en villig hyresgäst, enligt de uppgifter jag fått, men kan inte gå in på detaljer, säger Krogerus-Therman.

Också Villa Dominique, som tidigare styrelsemedlemmen Rolf Wahlsbergs son hade som tjänstebostad kommer inom kort att hyras ut.

Kommer den nya styrelsen att kräva att tidigare styrelsemedlemmarna betalar tillbaka pengar om polisutredningen visar att de skott sig på verksamheten?

– Enligt vår uppfattning kommer det inte att finnas en sådan möjlighet, men vi tar ställning till frågan först efter att utredningen är klar, säger Krogerus-Therman.

Har ni nu planer för holmen i Barösund?

– Vi har undersökt möjligheten att få barnen dit igen. Det ser hoppfullt ut. Med god tur lyckas det redan sommaren 2014, senast 2015 är barnen tillbaka på ön, säger Krogerus-Therman.

Artikeln har uppdaterats. 

Kulturfondens investeringsfond blir självständig stiftelse

Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar inom Svenska kulturfonden omorganiseras till en självständig stiftelse.

Den nya stiftelsen med namnet Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar ska också i fortsättningen främja utbildning och kultur på svenska i Finland med samma budgetmedel.

Genom investeringsfonden ägs och förvaltas bland annat kulturhuset Grand i Borgå, Teater Viirus lokaler i Helsingfors och Tryckeriteatern i Karis.

Syftet med omorganiseringen är att förtydliga investeringsfondens roll inom Svenska kulturfonden. Som självständig stiftelse utökas fondens möjligheter att delta i långsiktiga investeringsprojekt.

Kulturfondens styrelseordförande Björn Teir har utsetts till styrelseordförande i den nya stiftelsen.

Fotografen fångar det flyende ögonblicket

Image may be NSFW.
Clik here to view.
BORGÅ. Aktiastiftelsen har grundat ett nytt stipendium.

Den 24 år gamla yrkesfotografen Oscar Lindell har valts till den första mottagaren av Aktiastiftelsens nya stipendium. Stipendiet är 1 000 euro stort.
– Aktiastiftelsen har redan i tio års tid delat ut ett konststipendium till en professionell konstnär som verkar på Aktias område. Det finns också många unga konstutövare på vårt område och därför har vi beslutat om ett nytt stipendium som ska ges till en lovande konstnär. Det första stipendiet går till Oscar Lindell som trots sin unga ålder redan har hunnit med utställningar, segrat i tävlingar och som den yngsta i Finland avlagt specialyrkesexamen inom fotografering, sade stiftelsens ordförande Ullrike Hjelt-Hansson i dag på eftermiddagen.
Visste tidigt
– Hur man blir en skicklig fotograf? En delorsak är säkert att man måste fotografera mycket och ta en hel massa bilder. En annan kanske den att jag som pressfotograf har lärt mig snabbhet och övat upp förmågan att fånga ögonblicket, säger Oscar Lindell.
Han har via blodsband vuxit in i ett yrke som han redan tidigt kände som sitt eget. Oscars pappa är fotografen Antero Lindell. Hans äldre syster Pauliina har redan i tjugo års tid varit yrkesfotograf.
– Som barn följde jag med som assistent på pappas och senare min systers fotouppdrag. Min uppgift var att hjälpa till med lamporna. Man har berättat för mig att jag var tio år gammal när jag efter en bröllopsfotografering meddelade att jag ska bli fotograf.
På den vägen är han och har hunnit vara yrkesfotograf i ungefär tio års tid. Han har också vunnit flera pris. Han säger att en fotograf bör kunna förmedla en känsla så att den också uppfattas av den som ser på fotot.
– Ett kommersiellt porträtt kan också vara fotokonst.
Bröllop och familjeliv
Det han allra helst fotograferar är brudpar och porträtt på familjer.
– Jag tror att det som fått mig att fastna för bilder på brudpar är att jag får fotografera människor som är lyckliga.
De unga parens lycka har han enligt amerikansk förebild utvecklat till en serie på sex fotografier som till exempel beskriver den första kyssen eller en plats där paret vistats tillsammans.  Bilderna tas före bröllopet och i mån av möjlighet i autentisk miljö. Bildserien finns färdig att visas upp på bröllopsfesten.
– Serien är också ett sätt för mig att lära känna paret bättre före den egenliga bröllopsbilden och ger mig samtidigt förutsättningar att beskriva den berättelse som når sin kulmen i kyrkan.
Oscar Lindell har märkt att det har skett en förändring i hur man vill att familjen ska avporträtteras. Från att ha varit en bild som måste tas, till exempel som konfirmations- eller studentfotot, vill dagens familjer ofta att fotot ska beskriva en viss situation och att fotot ska gå att använda som del av hemmets inredning.
Det finns också andra trender.
– Ute i Europa har så kallade nude photos blivit en stor grej. Man låter fotografera familjemedlemmarna helt eller delvis nakna, men så att de inte går att känna igen. Porträtten hängs upp på väggen som en tavla. Men jag tror inte att den trenden kommer att slå igenom här hos oss.

Oscar Lindell
Född den 19 juni 1989.
Gift, en son och en bonusdotter.
Blev fotoartesan 2006, avlade yrkesexamen i fotografering 2009 och specialyrkesexamen 2013.
Driver Studio Lindell tillsammans med sin syster Pauliina.
Har fått flera fotopris, senast både första och tredje pris i Finlands yrkesfotografers tävling i kategorin Årets gruppbild 2013.
Är dessutom pressfotograf på frilansbasis.
Sysslar med isjaktssegling, golf och stugliv på fritiden.

 


Svenskfinland har centraliserad elit

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Den beslutsfattande eliten i finlandssvenska organisationer och företag är tätt sammanflätad med varandra, visar Hbl:s granskning. Tätare än på nationell nivå. – Risken är brist på öppenhet. Men det finns också fördelar, säger elitforskaren Ilkka Ruostetsaari.

Klicka dig igenom vem som sitter var i de finlandssvenska nyckelorganisationerna!

Den elit som sitter i styrelser och direktioner på de centrala företagen, stiftelserna och organisationerna i Svenskfinland är tätare sammanflätad, med fler överlappningar, än motsvarande elit i hela landet.

Av Hbl:s visualisering av data över styrelser, personal, direktioner, operativ ledning och andra beslutsfattare framgår att en handfull personer sitter på fem eller flera uppdrag och överlappningarna mellan dessa kan vara två eller fler.

Exempelvis Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh hör till dem som har många uppdrag i Hbl:s granskning, varav en del förklaras med ägandeklustret kring Forum och Mercator Ab, KSF Media och dess holdingbolag, samt Kelonia Ab som sköter många finlandssvenska stiftelsers investeringar. Men också försäkringsbolaget Veritas, Fiskars och Wärtsilä finns med.

Två huvudkluster

Relationerna mellan alla individer i granskningen bildar som helhet två kluster – ett som kännetecknas av näringsliv och fonder, och ett annat som kännetecknas mer av politiker och organisationer som Folktinget och Folkhälsan. Det senare nämnda bildar ett slags "brobyggare" mellan klustren, likaså Nylands Brigads Gille.

Ett parti utmärker sig

En person som med intresse tagit del av Hbl:s databas över nätverken är professor Ilkka Ruostetsaari vid Tammerfors universitet, som forskat i elitbildning i Finland.

– Det finns ganska mycket ansamlingar av positioner, och personer med många poster, till exempel Bergh. Klustret ser tätare ut än vad det är i Finland nationellt, och det är synbarligen språket som gör det, säger Ruostetsaari.

Det i sig överraskar inte så mycket.

– Men det är också anmärkningsvärt att det är just ett politiskt parti som så tydligt figurerar i nätverket. Någon sådan motsvarighet finns inte riktigt på det nationella planet, säger han och tillägger att det i Finland överlag är ett bredare antal tillställningar, seminarier, fritidsintressen, jaktlag eller återkommande klubbar som Onsdagsklubben på Finska Klubben som skapat relationerna.

De svenskspråkiga socialdemokraterna i FSD är inte lika innästlade, och beröringspunkten för dem är närmast Folktinget.

I Svenskfinland är det bland annat Nylands Brigads Gille och Stiftelsen för Åbo Akademi som knyter ihop nätverken.

Ger öppenhetsproblem

– Nylands Brigads Gille kanske inte är en maktfaktor på pappret, men det verkar erbjuda en sådan slags mötesplats där personrelationer bildas. Personrelationer är alltjämt en viktig faktor i elitbildningen i Finland, analyserar Ruostetsaari.

Enligt honom kan relationerna ofta uppstå tidigt, under skol- och studietiden eller i armén, och eftersom studieplatserna är få och det finns en svenskspråkig brigad i Svenskfinland accentueras de.

Den positiva effekten av täta nätverk är att beslutsfattandet blir lättare då personer känner varandra. Gränserna mellan olika sfärer som näringsliv och kultur är lättare att överbrygga i Finland än till exempel i Sverige, menar Ruostetsaari. I Finland är det en faktor som erbjuder traditioner som konsensus.

– Den dåliga sidan är bristen på öppenhet. Överlag är en stor koncentration av kopplingar mellan dem som tillhör eliten ett demokratiproblem. Men risken med det beror också på hur stor omsättning det är bland personerna som tillhör eliten. Ett större ombyte på positionerna är bättre.

Han fäster särskild uppmärksamhet vid de personer som binder samman olika typer av kluster.

– Här finns några som binder samman klustret kring näringsliv och stiftelser, och det politiska klustret. De personerna är intressanta.

Bland de enskilda personer som agerar brobyggare mellan det politiska klustret och penningklustret finns namn som Stefan Wallin, Henrik Meinander, Mikael Lilius och Marcus Rantala.

Fotnot: Materialet är insamlat under oktober och november 2013, dels från organisationernas egna hemsidor, dels från de senaste uppgifterna hos Patent- och registerstyrelsen som funnits att tillgå. Många styrelser byts ut vid årsskiftet eller kan ha bytts efter att materialet samlats in. En del uppdrag hos enskilda personer fattas på grund av de begränsningar som gjorts av redaktionen kring materialets omfång.

"Det har kommit mer bredd"

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenskfinland är inte inkapslat, utan de aktiva har också nätverk i resten av Finland och i Sverige, framhåller Gyllenbergs stiftelses vd Jannica Fagerholm, en av dem som har många järn i elden.

Hur hittar man nya styrelsemedlemmar och hur blir man själv hittad? Det varierar, säger Jannica Fagerholm.

– Det är viktigt med nätverk, men man ska minnas att många har nätverk utanför den finlandssvenska kretsen. Det är viktigt, säger Fagerholm som själv också har sådana uppdrag som inte syns på den "finlandssvenska kartan", som Sampos styrelse.

Enligt Fagerholm har sökandet efter nya styrelsemedlemmar med tiden fört med sig mera bredd och systematiska kartläggningar av vilken typ av kompetenser som behövs. Man preciserar först vad det är man söker, till exempel juridisk eller finansiell expertis, sedan letar man efter den lämpliga personen, säger Fagerholm.

Kaj-Gustaf Bergh, vd för Konstsamfundet, tycker också att tillsättandet av styrelseposter professionaliserats.

– Det har blivit bättre på trettio år, säger Bergh, som bedömer att det då var möjligt att komma framåt genom att vara en "go' typ", men inte längre.

– Nu för tiden är det mer headhunting enligt kompetenskriterier. Fast det är klart att det fortfarande är betydande om det finns referenser från någon man känner eller litar på. Precis som det är då man söker jobb.

Får man in tillräckligt med nej-sägare och kritiserande plågoandar?

– Det är en viktig fråga, en styrelse ska ju ifrågasätta. Nå, en del tycker ju att jag är en plåga, säger Bergh, som framhåller att Konstsamfundet inte utser samma personer till sin egen styrelse och exempelvis KSF Medias styrelse, inte heller till de olika stipendienämnderna.

Det som utgör en särskild utmaning i Svenskfinland är underlaget, i de fall arbetsspråket är svenska. I vissa fall finns intressekonflikter som ytterligare krymper underlaget av tänkbara personer, till exempel kopplingar till en viss bank. Enligt Fagerholm har språkdebatten fört en positiv moteffekt med sig, i form av finskspråkiga som visar intresse för tvåspråkighet och den nordiska dimensionen.

– Det är inte är så många som står i kö för att ta på sig förtroendeuppdrag pro bono. Obetalda förtroendeposter, som är vanligt inom stiftelsevärlden, innebär mycket ansvar och det står inte precis folk i rad och knackar på dörren.

Fagerholm tycker inte att det har någon större inverkan att det ibland är samma personer man träffar i olika sammanhang. Det är de ärenden man har på bordet just då som ska behandlas, och var och en måste se till att man inte har fler uppdrag än att man klarar av att leverera, säger hon. Själv tycker Fagerholm att det är mer givande ju fler nya människor man får in.

För både Bergh och Fagerholm, som representerar stiftelser med ett visst ägande, har rollen automatisk fört med sig andra forum där ägarna ska representeras. Till exempel är Fagerholms post i Veritas förvaltningsråd en sådan, och detsamma gäller Kelonia Ab, där ett flertal stiftelser är delägare.

Hur har du själv fått dina andra förtroendeuppdrag?

– Det har varit olika. I visa fall har det varit min erfarenhet inom bankvärlden, men i Hanken har det varit min egen bakgrund inom studentkåren och som aktiv alumn. Så var det också i Scoutstiftelsen, Partiosäätiö, där jag tidigare satt i styrelsen – jag har varit scout sedan jag var liten. Så stigarna har varierat.

Du sitter också i styrelsen för Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland, som är en valfinansiär. Vilket är ditt förhållande till politiken?

– Jag har varit aktiv i SU och ställde också upp i riksdagsvalet 1987, men politiken var inte ett yrke för mig, säger Fagerholm.

Hon är alltjämt medlem i SFP.

– Jag har ett samhällsintresse och speciellt för det tvåspråkiga. Inom stiftelsen (för det tvåspråkiga Finland) söker vi ändå lämpliga mottagare som arbetar för tvåspråkighet inom alla partier.

Organisationer som ingår i granskningen

Här är alla företag och organisationer som ingår i granskningen över eliten i Svenskfinland.

Åbo Akademi
Åbo Svenska Teater
Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla
Ålandsbanken
Arcada
Axxell
Borgå stift
Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse
Fazer
Finlands riddarhus
Finlands svenska socialdemokrater
Finlands svenska ungdomsförbund
Finska läkaresällskapet
Fiskars
Folkhälsan Botnia Ab
Folkhälsan Syd Ab
Folkhälsan utbildning Ab
Folkhälsans förbund
Folkhälsans forskningscentrum
Forum Capita
Handelsgillet
Hanken
Harry Schaumans stiftelse
Hartwall Capital
Helsingfors universitet
Högskolestiftelsen i Österbotten
HSS Media
Kelonia ab
Kelonia Service Ab
Kelonia Utbildning Ab
Konecranes
Konstsamfundet
Krematoriestiftelsen
KSF Media
KSF Media Holding
Kulturfonden
Kustregionens utbildningsfastigheter Kustfast
Livränteanstalten Hereditas
Magma
Marthaförbundet
Nordkalk ab
Novia
Nylands brigads gille
Nyländska jaktklubben
Oskar Öflunds stiftelse
Oy Mercator ab
Pro Artibus
Rettig group
Saara och Björn Wahlroos stiftelse
Samfundet Folkhälsan i Finland
Schildts & Söderströms Ab
SFP, finansutskott
SFP, partifullmäktige
SFP, partistyrelse
SFP, personal
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
Sigrid Juselius stiftelse
Sigurd Frosterus stiftelse
Stiftelsen Arcada
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne
Stiftelsen för Åbo Akademi
Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland
Stiftelsen Sedmigradsky
Stiftelsen Svenska Handelshögskolan
Stiftelsen Tre smeder
Stockmann
Svensk ungdom
Svenska Finlands Folkting, ledamot
Svenska Finlands Folkting, personal
Svenska Finlands Folkting, styrelse
Svenska Folkskolans vänner
Svenska klubben i Helsingfors
Svenska kvinnoförbundet
Svenska kvinnoförbundet i Sörnäs
Svenska Litteratursällskapet
Svenska riksdagsgruppen
Svenska småbruk och egna hem Ab
Svenska teatern
Svenskt stöd r.f.
Tekniska Föreningen i Finland
Veritas
Wärtsilä
Wasa teater
William Thurings stiftelse

SFP:s makt når in i styrelserummen

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
SFP:s tentakler når de flesta viktiga finlandsvenska organisationer och företag. Det är naturligt i ett mikrosamhälle där SFP är störst, säger statsvetaren Åsa Bengtsson. Men sorgligt eftersom SFP-stämpeln är det som syns utåt, menar Annika Lapintie (VF).

Klicka här för att se kartan över förtroendeuppdrag som SFP-topparna har.

Listan över kända lokala och nationella SFP-politiker är lång i till exempel förvaltningsrådet för Åbo Akademis stiftelse – omkring en tredjedel av förvaltningsrådet förknippas med Svenska folkpartiet. SFP:are är synliga också i Högskolestiftelsen för Österbotten, och i den svenska delegationen vid Helsingfors universitet finns SFP-riksdagsledamöterna Christina Gestrin och Anna-­Maja Henriksson samt generalsekreteraren Henrik Stenbäck. Där är Kimmo Sasi (Saml) den enda synliga politiska motvikten. I Åbo Akademis styrelse finns Ulla-Maj Wideroos, i ÅA:s stiftelses styrelse Stefan Wallin.

I Folkhälsans styrelse sitter Marcus Rantala och Eva Biaudet. I delegationen för Nylands Brigads Gille finns fyra riksdagsledamöter – samtliga SFP:are.

Kulturfonden är ett kapitel för sig eftersom det i stadgarna ingår att SFP utser dess ledning – vilket syns – men också i Konstsamfundet är en SFP-styrelsemedlem närvarande. Inom det finlandssvenska närings- och stiftelselivet är den tidigare SFP-basen Christoffer Taxell alltjämt given.

Enligt professor Ilkka Ruostetsaari, elitforskare verksam vid Tammerfors universitet, är det anmärkningsvärt att just ett parti förekommer så tydligt i de finlandssvenska nätverken (se Hbl 30.12).

– Så är det inte på nationell nivå, säger Ruostetsaari.

I Hbl:s material finns omkring 80 olika instanser med 700 ansvarspersoner listade. Begränsningen till enbart finlandssvenska organisationer påverkar visserligen urvalet, och likaså det faktum att SFP är en hel partiapparat som alltså har mycket fler personer i olika beslutsorgan än de andra partiernas relativt små svenskspråkiga organisationer.

Enligt statsvetaren Åsa Bengtsson vid Åbo Akademi är det därför rätt naturligt att resultatet ser ut som det gör, också med tanke på att Svenskfinland utgör ett ”samhälle i staten” där omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på SFP.

– Om det fanns en nation där en lika stor andel röstade på ett visst parti skulle strukturerna sannolikt också bli så här, säger Bengtsson.

Hon noterar att det visserligen finns en grupp som bildar ett tätt nätverk, men att det samtidigt finns en stor bredd med sjuhundra olika personer.

– Men sedan är det klart att man kan idka självsanering, tillägger Bengtsson och jämför mekanismerna med dem som uppstår i manliga och kvinnliga nätverk, där man också medvetet eller omedvetet kommer att tänka på personer som är lätta att ta med och liknar en själv.

”Ger en stämpel”

Annika Lapintie (VF), ordförande för Vänsterförbundets riksdagsgrupp, hör inte till dem som nästlat in sig i de finlandssvenska elitnätverken utanför politiken.

– Det är sant att det finns en SFP-dominans. Det är sorgligt med tanke på att det ger en stämpel också utanför Svenskfinland, om att de finlandssvenska nätverken är lika med SFP.

Lapintie frågar sig om det rentav påverkar dem som är obundna eller tillhör ett annat parti, så att man undviker att gå med i sådana sammanhang där man kan få en SFP-stämpel.

– Man har nästan vant sig vid att det är så, även om man aktivare borde se till att det förändras.

Lapintie har själv varit studentkårsaktiv vid Åbo Akademi, men den politiska mångfald som råder inom studentkårerna tycks stanna där.

– Jag har inte själv aktivt sökt mig till de här nätverken, men jag har inte heller blivit tillfrågad, om det är så det går till. Jag vet inte heller om det är en bra eller dålig sak att ge plats åt just andra partipolitiskt aktiva – det borde ju vara så lätt som möjligt för dem som inte alls är partipolitiskt aktiva att få plats i organisationslivet, säger Lapintie.

Niklas Andersson (KD), Päivi Räsä­nens specialmedarbetare och tidigare ordförande för partiets svenska organisation, är inte heller överraskad utan känner igen hur andra partier än SFP blir i minoritet just i Svenskfinland. Men han upplever det inte som något problem, eftersom allt beror på vilka ens egna strävanden har varit.

– Det är ett fenomen som rör sig båda vägarna. Har man engagerat sig i någon aktivitet som ger synlighet så får man också ett nätverk och mycket röster. Jag tror att de personer som också annars sysslar med de här nätverken är sådana som vill höra till det partiet (SFP).

Andersson är nöjd med den synlighet Kristdemokraternas svenskspråkiga verksamhet har, och med uppdragen bland annat i Folktinget.

Att det skulle uppstå något armbågande om förtroendeposter är ingen risk:

– Det brukar snarare vara svårt att hitta människor till förtroendeuppdrag, säger Andersson.

Wallin och Bertell leder Svenska kulturfonden

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Riksdagsledamoten Stefan Wallin (SFP) och teaterchef Ann-Luise Bertell leder Svenska kulturfonden från och med nästa höst.

Wallin valdes på torsdagsförmiddagen till ny ordförande för kulturfondens styrelse och Bertell till ny ordförande för kulturfondens delegation.
De valdes av Svenska folkpartiets partistyrelse. En presskonferens med den nya ledningen ordnas på eftermiddagen i Helsingfors.

Wallin och Bertell tillträder sina uppdrag den 1 augusti 2014.

Stefan Wallin (1967) var kulturminister åren 2007-2011. Han har också varit miljöminister (2007) och försvarsminister (2011-2012).

Ann-LuiseBertell (1971) är magister i teaterkonst från Teaterhögskolan i Helsingfors. Bertell har verkat som skådespelare, författare och regissör. Bertell är nu chef för Wasa Teater. 

Wallin: Guggenheim-satsningen sympatisk

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska kulturfondens blivande styrelseordförande Stefan Wallin (SFP) anser att det är en sympatisk satsning som Guggenheimstiftelsen är beredd att göra i Helsingfors.

– Vi ska vara glada för att Guggenheim är intresserat av satsa i Finland, sade Stefan Wallin på en presskonferens där han och den blivande ordföranden för Kulturfondens delegation Ann-Luise Bertell presenterade sig.

– Om det innebär att det inte är på bekostnad av någonting annat så är jag positivt inställd, sade Bertell.

Kulturfonden deltog i finansieringen av Guggenheimstiftelsens första rapport om ett eventuellt museum i Helsingfors.

Helsingin Sanomat skrev i dag att Svenska kulturfonden kan vara med om att finansiera Guggenheims arkitekttävling.

För att ge den sittande styrelsen arbetsro vill Wallin och Bertell inte ta ställning till dagsaktuella frågor. De tillträder sina uppdrag i början av augusti.

Kulturfonden lovar Guggenheim jättebidrag

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska kulturfonden lovar betala en betydande del av Guggenheimstiftelsens arkitekttävling.

 Det framgår av ett internt brev som fondens ledning skickat sina förtroendevalda.

Kulturfonden vidhåller att två villkor ska uppfyllas för att donationen ska förverkligas. Men om så sker blir fondens donation denna gång betydligt större än 2011 då man betalade 250 000 euro för den första Guggenheimutredningen.

Läs mera om Kulturfondens bidrag i HBL Kväll.


Kulturfonden ger 500 000 euro

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska kulturfonden storsatsar på Guggenheims arkitekttävling. Man lovar bidra med 500 000 euro. "Tävlingen ger våra arkitekter en unik möjlighet till synlighet", motiverar direktör Leif Jakobsson.

Hittills har ledningen för Svenska kulturfonden vägrat berätta vilken summa man lovat Guggenheimstiftelsen för att genomföra arkitekttävlingen. Att bidraget är 500 000 euro avslöjas nu i ett internt brev som fonden skickat ut till alla sina förtroendevalda.

I brevet som Hbl tagit del av skriver kommunikationsansvariga Martin Nybom att hela arkitekttävlingen kostar 2,2 miljoner euro. Med sitt bidrag på en halv miljon euro betalar Kulturfonden därmed nästan en fjärdedel av hela kalaset.

I brevet till sina förtroendevalda motiverar Kulturfondens ledning sin jättesatsning.

– Ett Guggenheimmuseum berikar det finländska kulturutbudet och därigenom också finländska intressen, skriver Kulturfondens ledning.

Man har också ett svar i beredskap till den som frågar på vilket sätt arkitekttävlingen är i linje med Kulturfondens syfte att stödja svensk kultur?

– En av Kulturfondens strategiska målsättningar är att stödja finlandssvensk kultur. Det är viktigt för oss att bidra till nationella projekt som också involverar oss finlandssvenskar. Vi är ju en del av Finland och inte en isolerad del av samhället, svarar fonden på sin egen fråga.

Ville informera

I brevet poängterar Kulturfondens ledning att villkoret för donationen till Guggenheim är att också andra fonder och stiftelser i Finland bidrar. Vidare ska stödet betalas till tävlingens arrangör i Finland, till exempel Finlands arkitektförbund, inte till stiftelsens högkvarter i New York.

Fonden understryker också att bidraget är en engångsdonation, inga planer finns på att bekosta också byggandet av museet eller driften.

Kulturfonden har varit nära lierad med Guggenheimstiftelsen från starten. 2011 bidrog man med 250 000 euro till den första utredningen om behovet av ett museum.

Kulturfondens direktör Leif Jakobsson ser ingenting konstigt med att man skickar ut ett internt brev.

– Så gör man då en intern fråga diskuteras flitigt i offentligheten. Vi vill att våra förtroendevalda som sällan kallas till möten vet vad diskussionen handlar om. Jag kunde naturligtvis ha ringt upp dem alla, men det är mera praktiskt att skicka ut ett brev som ger svar på de frågor vi vet att ställs.

Någon orsak till att bidraget till Guggenheim är så stort?

– Arkitekttävlingen ger en unik möjlighet för inhemska och finlandssvenska arkitekter att få en stor internationell synlighet. Guggenheims varumärke förknippas i väldigt stor utsträckning med en spektakulär arkitektur som väcker uppmärksamhet. Den möjligheten vill vi ta tillvara.

Diskuterade man i styrelsen beloppet? Var man enig om att satsa en halv miljon?

– Om det måste du fråga styrelsen som fattade beslutet. För min del var det inget märkligt med Guggenheims ansökan. Den lämnades in enligt alla regler, granskades i sedvanlig ordning och sedan fattade styrelsen beslut.

Tycker du att bidraget går till finlandssvensk kultur som stadgarna stipulerar?

– Styrelsen gjorde tolkningen att så sker.

Inte skattemedel

I stadsstyrelsen röstade Marcus Rantala (SFP) för tomtreserveringen. I en insändare i Hbl 9 januari motiverade han sitt agerande med att ingen har någonting att förlora på arkitekttävlingen.

Kan inte 500 000 euro betraktas som en förlust?

– Det jag sade efter omröstningen i stadsstyrelsen var att Helsingfors skattebetalare inte har någonting att förlora på arkitekttävlingen eftersom staden inte bidrar. Som medlem av stadsstyrelse och stadsfullmäktige ser jag enbart till hur skattemedel används. Vad Kulturfonden gör vet jag inte och kan jag inte påverka.

Du är en högt uppsatt SFP-politiker. Det är partiet som bestämmer om Kulturfonden, inte kan du förneka att du inte skulle ha ett inflytande?

– Det är partistyrelsen som utser ledningen för Kulturfonden, där är jag inte medlem. Att fonden bidrar till arkitekttävlingen med 500 000 euro hör jag första gången nu, av dig. Kulturfonden fattar sina beslut efter intern beredning.

– Att Konstsamfundet bygger ut Amos Andersson-museet fick jag också veta via medierna. Ingen informerade mig på förhand, så ska det vara.

Men du har väl en personlig åsikt om Kulturfondens generösa bidrag? Följer det stadgarna?

– Nej, eftersom jag inte vet hur diskussionen gick i Kulturfonden och inte vet hur man motiverar bidraget vill jag inte heller uttala mig. Det kommunala beslutandet ska hållas ifrån det privata.

"Guggenheimbidrag mot Kulturfondens stadgar"

Image may be NSFW.
Clik here to view.
– Kulturfonden borde backa sitt stöd till Guggenheims arkitekttävling för sin egen trovärdighets skull. Det här håller inte, säger Björn Sandvik, professor i privaträtt.

Svenska kulturfondens beslut att stödja arkitekttävlingen om ett Guggenheimmuseum med 500 000 euro står i strid med fondens stadgar, anser professor Björn Sandvik vid Helsingfors universitet.

– Stadgarna säger att fonden uttryckligen ska stödja det svenska språket i Finland och den finlandssvenska kulturen. Vilka specifikt finlandssvenska intressen har Guggenheimstiftelsen tagit upp? Tillåt mig betvivla att sådana nämnts, säger Sandvik.

Enligt Sandvik försöker Kulturfonden uppfinna ett finlandssvenskt intresse i efterskott med motiveringen att ett Guggenheimmuseum berikar det finländska kulturlivet och därigenom också finlandssvenska intressen.

– Det här håller inte. Nu är det dags för fondens ledning att backa, för sin egen trovärdighets skull. Ingen skada är ännu skedd, säger Sandvik.

Han får medhåll av förre presidenten för Högsta domstolen Leif Sevón som intervjuades av Yle i dag. 

– Med den typen av motivering kan man understöda vad som helst. Finlandssvenskar kan ju dyka upp i alla möjliga sammanhang, säger Sevón till Yle Nyheter. 

Sevón tror inte att Patent- och registerstyrelsen, som övervakar stiftelserna, kommer att ha resurser att ingripa i fallet. Men om Patent- och registerstyrelsen vidtar åtgärder bedömer Sevón att Kulturfonden kan bli tvungen att dra tillbaka sitt beslut.

Kulturfondens direktör Leif Jakobsson ställde inte upp för intervju, men säger enligt FNB att fondens styrelse har gjort tolkningen att det planerade bidraget följer stadgarna.

Kulturfondens revisor Roger Rejström vill inte heller kommentera saken för Hbl.

– Den här typen av kundärenden uttalar jag mig inte om över huvud taget, säger Rejström.

Det var Hbl Kväll som i fredags avslöjade att Svenska kulturfonden kommer att med vissa villkor stödja arkitekttävlingen med en halv miljon euro. 

Artikeln har uppdaterats med Björn Sandviks kommentarer. 

Kulturfonden står fast vid Guggenheimstöd

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Debatten som förts i offentligheten får inte Svenska kulturfonden att backa i fråga om bidraget till en arkitekttävling för Guggenheimmuseet.

Guggenheimdebatten togs upp Kulturfondens styrelsemöte i dag. Styrelsen siktar fortfarande på att fatta ett beslut om bidraget i slutet av mars.

Kulturfonden har fått utlåtanden av två jurister med expertis i stiftelselagstiftning om ett bidrag till Guggenheimstiftelsens arkitekttävling. I ljuset av Kulturfondens stadgar och över 480 donatorers urkunder ser de två juristerna inga hinder för bidraget, säger Kulturfondens styrelseordförande Björn Teir.

– Vi ser mycket allvarligt på den juridiska frågan. Innan beslutet om bidraget verkställs tar vi in flera utlåtanden, säger Teir till FNB.

Under de senaste åren har Kulturfonden gjort flera stora satsningar på nationella projekt, till exempel Musikhuset och Barnsjukhuset. Teir säger att satsningarna inte har gjorts på bekostnad av någonting annat.

– På tio år har Kulturfondens utdelning mer än trefaldigats. Vi har haft en situation där vi har kunnat ta ett större område. Går man tillbaka till 1990-talet så har vår utdelning 30-faldigats.

Beslut i slutet av mars

Guggenheimstiftelsen lämnade in en ansökan om bidrag för arkitekttävlingen i november. Stiftelsen specificerade inte hur mycket Kulturfondens bidrag skulle vara, men uppskattade att hela arkitekttävlingen kommer att kosta 2,2 miljoner euro. Kulturfondens styrelse beslutade då att reservera 500 000 euro ur 2013 års medel för ändamålet, men hur stort bidraget blir är fortfarande öppet. Teir säger att summan togs ur de 7 miljoner euro styrelsen förfogar över för strategiska satsningar. Vårens stora utdelning går på 17–18 miljoner euro.

Styrelsen ställde tre villkor för bidraget i höstas: att det ska finnas en tomtreservering, att det ska finnas en finländsk huvudman för arkitekttävlingen och att det ska finnas andra finansiärer. Tills vidare har bara det första villkoret uppfyllts. Teir tror att Guggenheimstiftelsen kommer att uppfylla de två andra villkoren före styrelsemötet i slutet av mars. Annars förfaller ansökan.

– Det skulle ju betyda att projektet är i svårigheter. I så fall kan de återkomma med en ny ansökan såsom alla sökande som får avslag, säger Teir.

Kulturfonden delar ut extra miljoner

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Svenska kulturfonden satsar stort på tre strategiska specialprogram under tre år.

Utöver den normala utdelningen har fonden reserverat 9 miljoner euro som kan ansökas inom följande program: Program för gymnasiet, Program för teaterkonsten och Ung på svenska. Efter den första ansökningstiden beviljade Kulturfonden 1,7 miljoner euro.

Inom programmet för gymnasiet delades 1 051 283 euro ut. Åbo Akademi beviljades 600 000 euro för ett treårigt projekt för att utveckla digitala och interaktiva kursböcker för gymnasiets långa matematik och fortbilda lärare att använda dem. Helsingfors universitet får 420 000 euro för analyser av språkliga attityder och identitetskonstruktion i gymnasiestuderandes text och tal. Projektet är treårigt.

Programmet Ung på svenska beviljade sammanlagt 310 600 euro för två strategiska projekt och sju förberedande projekt, det vill säga planering av projekt. Bland annat får föreningen Icehearts 8 000 euro för ett förberedande projekt för att stödja skolsvenskan i Icehearts-grupperna genom gemensamma läger med svenskspråkiga unga.

354 800 euro beviljades inom programmet för teaterkonst. Bland dem som får bidrag finns Wasa Teater – Österbottens regionteater, som får 160 000 euro för projektet Sylvi. Viirus rf får 40 000 euro för sin dramatikutveckling i år.

"Jag vill kunna se mina kolleger i ögonen"

Image may be NSFW.
Clik here to view.
I dag lämnar skådespelaren Peppe Forsblom sitt förtroendeuppdrag i Svenska kulturfonden. "Jag kan inte se mina kolleger i ögonen om jag skär ner i deras blygsamma bidrag samtidigt som en halv miljon euro går till Guggenheim."

Peppe Forsblom var ännu i går medlem i direktionen för Svenska kulturfondens nyländska regionalfond. I dag meddelar han direktör Leif Jakobsson att han avgår i protest mot satsningen på Guggenheims arkitekttävling.

– Jag har varit medlem i den regionala fonden i bara ett år, men ser redan vad verksamheten går ut på. Vi sitter och stryker ner i välgrundade och välmotiverade ansökningar så att bidragen minskar med ibland 30 ibland 50 procent.

– För konstutövarna som är beroende av bidragen är nedskärningarna fatala, de omöjliggör i många fall planerade projekt. Men för Kulturfonden är de här summorna bara fickpengar, åtminstone i jämförelse med halvmiljonen som satsas på Guggenheim.

Peppe Forsblom har gått igenom ansökningarna för årets utdelning och är inte nöjd.

– En enda ansökan inom scenkons-ten föreslås få hela det ansökta beloppet. I alla andra fall vill man skära ner summorna, avsikten är kanske att visa konstutövare vem som bestämmer.

– Men jag kan inte fortsätta så här. Jag kan inte se mina kolleger i ögonen om jag prutar på deras knappa bidrag samtidigt som jag är med om att stödja Guggenheims arkitekttävlan med en halv miljon euro, eller 750 000 euro om man beaktar det tidigare bidraget.

Ingen fattiglapp

Motståndet mot Guggenheimmuseet har många dimensioner, berättar Peppe Forsblom.

– Bara det faktum att 28 000 barn dör i svält varje dag i världen samtidigt som vi planerar att bygga ett lyxigt museum åt Guggenheimstiftelsen känns obehagligt.

– Den här Solomon Guggenheimstiftelsen är nämligen ingen fattiglapp. Därför måste man fråga sig om det i första hand är den som ska få en halv miljon euro? Guggenheims museum står och faller inte med Kulturfondens bidrag. Det blir nog av om herrarna i New York så önskar också utan att Leif Jakobsson & Co behöver muta in sig som bäst i klassen.

På sin Facebooksida har Peppe Forsblom publicerat en bildserie som ser ut att vara hämtad ur en gammal lärobok i hälsolära. På frågan vad man ska göra med Guggenheim är rekommendationen att knåda ihop hela projektet och lägga in det på stället i kroppen där solen aldrig lyser.

Peppe Forsblom berättar att hans bildserie väckt mycket anstöt i Kulturfondens ledning.

– Leif Jakobsson ringde och var väldigt missnöjd. Han bad mig komma till följande möte för att förklara mig och ville att jag skulle ta bort bildserien. Med hänvisning till min yttrandefrihet svarade jag att den får kvarstå. Då frågade Jakobsson om jag eventuellt har något emot Guggenheim. Jag svarade att budskapet torde framgå ganska klart.

– Samtalet var lite löjligt och gjorde mig övertygad om att jag bör lämna Kulturfonden. Det är illa att man satsar stora belopp på Guggenheim, saken blir bara värre av att man försöker stoppa kritiska inlägg.

Moralen förlorar

Peppe Forsblom säger sig vara väl medveten om att hans protest kanske avfärdas som naiv.

– Från Kulturfondens sida kommer man att säga att bidrag till arkitekttävlingen inte kan ställas emot bidrag till konstutövare. Man säger att det är olika pengar som inte är jämförbara.

– Jag säger att man visst kan ställa summorna emot varandra. Det måste vara möjligt att använda Guggenheims halvmiljon på ett vettigt sätt, om man vill. Felet är att Kulturfondens ledning har låst sig vid projektet. Varje gång höga beslutsfattares personliga prestige ställs emot moral så är det moralen som får ge vika. Samma fenomen har jag sett många gånger i teaterns värld. Och jag vill inte bli delaktig i det.

Viewing all 50 articles
Browse latest View live