Klicka dig igenom vem som sitter var i de finlandssvenska nyckelorganisationerna!
Den elit som sitter i styrelser och direktioner på de centrala företagen, stiftelserna och organisationerna i Svenskfinland är tätare sammanflätad, med fler överlappningar, än motsvarande elit i hela landet.
Av Hbl:s visualisering av data över styrelser, personal, direktioner, operativ ledning och andra beslutsfattare framgår att en handfull personer sitter på fem eller flera uppdrag och överlappningarna mellan dessa kan vara två eller fler.
Exempelvis Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh hör till dem som har många uppdrag i Hbl:s granskning, varav en del förklaras med ägandeklustret kring Forum och Mercator Ab, KSF Media och dess holdingbolag, samt Kelonia Ab som sköter många finlandssvenska stiftelsers investeringar. Men också försäkringsbolaget Veritas, Fiskars och Wärtsilä finns med.
Två huvudkluster
Relationerna mellan alla individer i granskningen bildar som helhet två kluster – ett som kännetecknas av näringsliv och fonder, och ett annat som kännetecknas mer av politiker och organisationer som Folktinget och Folkhälsan. Det senare nämnda bildar ett slags "brobyggare" mellan klustren, likaså Nylands Brigads Gille.
Ett parti utmärker sig
En person som med intresse tagit del av Hbl:s databas över nätverken är professor Ilkka Ruostetsaari vid Tammerfors universitet, som forskat i elitbildning i Finland.
– Det finns ganska mycket ansamlingar av positioner, och personer med många poster, till exempel Bergh. Klustret ser tätare ut än vad det är i Finland nationellt, och det är synbarligen språket som gör det, säger Ruostetsaari.
Det i sig överraskar inte så mycket.
– Men det är också anmärkningsvärt att det är just ett politiskt parti som så tydligt figurerar i nätverket. Någon sådan motsvarighet finns inte riktigt på det nationella planet, säger han och tillägger att det i Finland överlag är ett bredare antal tillställningar, seminarier, fritidsintressen, jaktlag eller återkommande klubbar som Onsdagsklubben på Finska Klubben som skapat relationerna.
De svenskspråkiga socialdemokraterna i FSD är inte lika innästlade, och beröringspunkten för dem är närmast Folktinget.
I Svenskfinland är det bland annat Nylands Brigads Gille och Stiftelsen för Åbo Akademi som knyter ihop nätverken.
Ger öppenhetsproblem
– Nylands Brigads Gille kanske inte är en maktfaktor på pappret, men det verkar erbjuda en sådan slags mötesplats där personrelationer bildas. Personrelationer är alltjämt en viktig faktor i elitbildningen i Finland, analyserar Ruostetsaari.
Enligt honom kan relationerna ofta uppstå tidigt, under skol- och studietiden eller i armén, och eftersom studieplatserna är få och det finns en svenskspråkig brigad i Svenskfinland accentueras de.
Den positiva effekten av täta nätverk är att beslutsfattandet blir lättare då personer känner varandra. Gränserna mellan olika sfärer som näringsliv och kultur är lättare att överbrygga i Finland än till exempel i Sverige, menar Ruostetsaari. I Finland är det en faktor som erbjuder traditioner som konsensus.
– Den dåliga sidan är bristen på öppenhet. Överlag är en stor koncentration av kopplingar mellan dem som tillhör eliten ett demokratiproblem. Men risken med det beror också på hur stor omsättning det är bland personerna som tillhör eliten. Ett större ombyte på positionerna är bättre.
Han fäster särskild uppmärksamhet vid de personer som binder samman olika typer av kluster.
– Här finns några som binder samman klustret kring näringsliv och stiftelser, och det politiska klustret. De personerna är intressanta.
Bland de enskilda personer som agerar brobyggare mellan det politiska klustret och penningklustret finns namn som Stefan Wallin, Henrik Meinander, Mikael Lilius och Marcus Rantala.
Fotnot: Materialet är insamlat under oktober och november 2013, dels från organisationernas egna hemsidor, dels från de senaste uppgifterna hos Patent- och registerstyrelsen som funnits att tillgå. Många styrelser byts ut vid årsskiftet eller kan ha bytts efter att materialet samlats in. En del uppdrag hos enskilda personer fattas på grund av de begränsningar som gjorts av redaktionen kring materialets omfång.